Hej! Nu har jag en fråga till ER!

HJÄLP

Eftersom jag jobbat 10 timmar både igår och idag har jag inte hunnit iväg till stallet. Mamma och Linda har varit där och ridit. Igår red Linda barbacka i ridhuset pga att det blåste så mycket och var blött. Idag red mamma på ridbanan men Yngve var så seg så hon red bara en halvtimme.

Eftersom han är seg tycker han nog att det är ganska tråkigt och så är han nog trött, därför får han vila imorgon. 

Linda och Yngve!

Har jobbat hela dagarna både igår och idag så D ponny och resten av bilderna kommer imorgon så fort jag kan! Att redigera dem tar väldigt lång tid. 

Idag var det städning utav sadelkammare och foderkammare i nedre delen utav stallet. Vi var ett gäng som skrubbade, torkade, sopade och dammsög överallt; Det blev superfint tycker jag! :) 

 

Jag tog in och kollade Oscar, vars öga såg bra ut! :D Så nu var det bara jag som var halvblind, haha. Jag velade länge om jag skulle följa planen och rida markarbete eller om jag bara skulle rida ut, men markarbete blev det! Jag ställde fram en liten linje längs medellinjen med fyra travbommar in, sen ett kryss, tre galoppbommar och sist en liten oxer. I början så låg allting ner som cavaletti och sedan la jag upp krysset och sedan oxern. 

Planen idag var inte att hoppa mycket eller högt, utan bara att få ett bra flyt, att Oscar skulle vara lite uppmärksam på bommarna och kvick i benen. 

 

Jag är väldigt nöjd med Oscar och med övningen på markbommarna, det är så himla nyttigt och gör det så mycket lättare att komma rätt på hindret. Efter några gånger så tog jag bort galoppbommarna för att jag ville känna på olika antal språng emellan hindrena. Det gick sådär dock, idag var det himla svårt att korta, men efter några försök så gick det.

Det jag skulle önska är lite mer elastisitet (stavning?) hos Oscar, att han var kvickare att korta och länga sig, särskilt i galoppen. Men jaja, det är varmt, han är tjock, jag var lite trött och sånt. Det finns ju orsaker till att det var svårt idag, men det ska bli bättre överhuvudtaget! Vi ska jobba på det! Jag är hur som helst nöjd! Fin ponny! 

 

Jag åkte hem en sväng och ska tillbaka senare för att rida Zetta och Brian också :) Hörs mer då! 

 

/Martina

 

Idag så vaknade jag och mitt vänstra öga var supersvullet. Heja. Jag ser numera ut som min ponny alltså. Ska ta en bild på oss två tillsammans när jag kommer till stallet! Så vi hörs senare ;) 

 

/Martina

Här sitter jag mitt i natten och tänker. 

 

Jag skrev ju mitt inlägg för några dagar sen om att jag kände mig lite lost med inspirationen i ridning och vardag. Det sjuka är att när jag fick sätta ord på det och faktiskt säga rakt ut att det kändes jobbigt; Då kändes det mycket bättre. Jag red ett markarbete för Eva Bengtsson senare samma dag och kände att det var riktigt kul, hoppade för Eva dagen efter (även det kul) och bara kände att det gick så mycket lättare. Det var inte alls så att allt var perfekt, men jag kände det där suget efter att strukturera lite och hitta ett bra system i ridningen igen. Jag har ju ridit hela tiden, men lite oplanerat och driftigt har det varit, så det känns superkul att känna det där träningssuget igen. 

 

Det är lite galet hur man kan gå och dra saker inom sig under längre perioder och bara känna att det är jobbigt, och stunden man sagt det högt så att någon hör så är man helt plötsligt redo att göra något åt det? Sjukt och sjukt bra i det här fallet. 

 

Helt plötsligt har jag en veckoplanering här som jag får se om jag lyckas skriva ner här på bloggen imorgon. Det känns riktigt bra! 

 

Oscar och jag på träningsläger i Orsa förra sommaren. Stört kul! 

Idag hade jag planen att rida dressyr på Zetta och sen rida en lång, skön uteritt på Oscar bort till Högvretens vägar. 

 

Så jag plockade in Zetta, borstade och pysslade ett tag med henne och märkte då att en av hennes skor satt lite, lite löst. Så vi vandrade upp till hovslagaren som skodde Gideon så hon fick slå lite på kapporna så att den skulle sitta kvar. Bästa Maria, tack! 

 

Efter detta så sadlade jag på och gick till ridhuset för att få lite mer plats än vad det är på utevolten. 

När jag skrittat och joggat fram henne så gjorde jag gårdagens övning i skritt och det gick riktigt bra! Hennes skritt blev till och med mycket bättre (kan vara för att hon äntligen var helt avslappnad, haha). 

Jag gjorde många halter och igångsättningar och gick sedan över till travarbete. Idag blev det väldigt mycket tempoväxlingar och även fortsättning på sidvärtesrörelserna. Jag fortsatte med öppnorna idag som bara blev bättre och bättre. Zetta blir lätt lite orolig när man ber henne om saker hon inte riktigt förstår och går då mera uppåt än framåt, men de få gånger hon blev det idag så behövde jag bara lätta lite och klappa så gick det bra sen, superskönt! Efter en stund så kändes hon väldigt bra i öppnan och ansträngde sig verkligen för att göra rätt. Vi tog en lång skrittpaus och galopperade lite i båda varven utan några jättekrav och nöjde mig när det kändes bra! Jag avslutade med några travökningar, haha, SHIT vad hon tog i! Det var roligt, lite ska man leka ;D 

Jag är nöjd med henne idag, fin Sprättis! 

 

 

Sen tog jag in Oscar för att rida ut och mysa, men när jag hittade honom så var hans öga skitsvullet och stängt. Christoffer hjälpte mig med lite ögonsköjning innan han åkte så sen var jag och Oscar i stallet och sköjlde öga, torkade slem, borstade, kratsade, klappade, väntade och sköljde lite till. Oscar stod lös på gången och jag satt på en pall bredvid och bara klappade och sköljde ögat av och till. Vi var inne i stallet i fyra timmar och bara hängde typ. Som sagt ögonvård var en stor del i detta, men mesta delen av tiden så satt jag på pallen och Oscar med huvudet på min panna och strök mulen i mitt ansikte. Väldigt mysigt! Inte lika mysigt när han slickade mig i ansiktet dock. En stund när han var lite trött så hade han hela huvudet hängandes i famnen på mig, höll på att dö för det var så gulligt. Sista timmen var han inte lika gosig då han tröttnat på att stå inne och bli sprutad i ögat utan ville gå ut och äta gräs. Ögat såg lite bättre ut då, han kunde öppna det och så, bara att det var svullet fortfarande. Får hålla koll på det och skölja igen imorgon! 

Oscar grät lite i mitt knä, buhu! 

 

Haha, en sak som slog mig var att jag var supernöjd med Zetta och skulle "bara" göra en uteritt på Oscar och inget särskilt, men han måste såklart stjäla showen. Han är sån, och det är mysigt, haha! 

 

/Martina

Haha, här är några bilder från när jag släppte ihop min gamla fjording Elton med hans hagkompisar för första gången. 

Han var inte intresserad alls av att hälsa på dom utan ville bara äta gräs. Så det såg ut så att han stod och betade medan de andra sprang fram till honom, varpå han blev jättesur så fort någon störde hans ätande. Äkta fjording, haha! Nu är bilderna lite pixliga och små då jag sparade dom från min kompis bilddagbok för länge sen istället för att be om de riktiga filerna, men man kan se på de riktiga bilderna att det hänger gräs i munnen på honom på varje bild, haha. 

 

Idag blev det lite snabb aktivering utav hästarna! Jennifer var jättesnäll och fixade så att Zetta kom in! 

 

Jag började med att rida Oscar barbacka på slingan! Det var blött uppe i skogen, så det fick bli vägarna. Där hittade vi en död harbebis :( Den var såå liten och söt, usch. 

Idag var det inga jättekrav på Oscar, mest att han skulle vara avslappnad och ha lite roligt! Han var riktigt fin idag faktiskt, han var så himla lätt och fin i steget och kändes riktigt loss! Superkul! Jag red lite i alla gångarter och hoppade några vattenpölar, haha. Söta! 

 

Det var meningen att Jennifer skulle rida Zetta en stund iallafall, men eftersom vi skulle på tävling och hon hade mer att fixa så red jag henne själv ändå på utebanan. Jag trodde att hon skulle vägra gå i vattnet, men hon hade inget problem med det idag! Stolt, haha! :) 

Jag började med min övning jag skrev om tidigare i skritt, där den funkade riktigt bra. Sedan försökte jag mig på den i trav, men hon fick inte riktigt plats, haha, två steg och så var medellinjen slut (För att överdriva lite). 

Hon blev lite irriterad när jag bad henne minska och hon inte förstod poängen med det, så hon slängde lite med huvudet stundvis, men det blev bättre och bättre. Jag gick tillbaka till skritt och gjorde övningen igen för att få en bättre känsla med den och travade sedan på stora volter och spåret i låg form. Jag red lite öppnaställning från spåret och bara bad henne ta in framdelen en liten, liten bit och sedan rakt fram igen. Hon var väldigt fin när jag travade av henne! 

 

Sen var Jennifer supersnäll IGEN och tog ut Zetta medan jag sprang ut med Oscar och sedan gick för att backa på släpet. Tror ni inte att det dumma hjulet har fastnat och det inte går att hissa upp släpet. Jag försökte lyfta på det själv, vilket inte gick, men Mickan, Björn, Jennifer och jag lyckades tillsammans få på det. Efter det så var vi på tävlingen med Juni, vilket gick sådär, Juni var lite trött och stannade vilket inte är likt henne. Så det var synd! 

 

Detta var dagen och nu är det tyvärr strykningsdags. Jag ska stryka kläder, shitshit! :D 

 

Gammal vinterbild på Oscar från hans första möte med Hebbe! 

Idag sov ju då Yngve inne och hade Hovis på morgonen. Ja Martina han var kvar i boxen och allt gick bra ;;))
Men efter var han i alla fall ganska arg haha. Så så fort jag började skritta skrittade han jättefort och hade liksom inte riktigt tid för mig. Han var liten suris. Fick typ bara göra halvhalter hela tiden i en låg form. 
Men då vi kom till ridhuset skärpte han sig lite dock var han ganska stark och pigg men det är bara kul!
Jag fick ändra lite på min plan eftersom han var så pigg. Men började med mycket övergångar, serpentiner och 10 m volter. 
Fick fokuera mycket på att han skulle hitta ett bra tempo och inte bara rusa runt. Han var faktiskt väldigt fin idag. Innan jag red igenom programmet red jag galoppskänkelvikningar och han var superduktig! Gjorde även flera 15 meters volter och ökningar i galopp. 
Programmet gick första gången helt ok. Problemet var att i början laddade han uppåt. Alltså han tog inte bettet utan blev bara hög. Alltså blev det ingen energi framåt utan så fort jag skänklade blev fick jag bara reaktion uppåt. 

Jag är ju då inte så van att rida honom så här utan han brukar snarare vara tvärt om. Så jag red ganska dåligt bitvis. Borde bara sätta mig på rumpan och rida då han blir stark men hamnar framåt.
Men efter halva programmet tog han bettet igen och då gick det mycket bättre!
Men jag red om den igen, vilket så klart då inte finns på film, och den gången gick det SUPER!
Han satte typ allt. Det enda att klaga på var att han blev springit i ökningarna och man vill ju att de ska öka steget inte farten. 
Men halterna var PERFEKTA! Så nöjd verkligen och det kändes så bra. Inte alls speciellt svårt. Kul!

 

 

Haha, innan jag går in på mitt inlägg så måste jag berätta om min dröm inatt. Yngve skulle ha hovslagare idag hörde jag igår och det etsade visst fast sig i mitt huvud. Jag drömde att jag skulle passa hovslagaren med honom, men när Maria kom för att sko så hittade jag inte Yngve någonstans, sprang i hagen och mellan alla boxar, men ingen häst. När jag kom tillbaka till Maria så suckade hon och sa att han hade stått i sin box hela tiden och jag var så förvirrad, för det hade han ju inte gjort tidigare. 

När han var skodd (på tre hovar endast av någon anledning) så skulle jag ta ut honom i hagen, men det gick inte. Det var alltså fysiskt omöjligt, när jag kom nära boxen så frös typ tiden. Haha, så jobbigt. 

 

Jag hoppas att Yngve var på plats och inte fastnade i sin box imorse! 

 

Idag så ska jag köra Juni och Jennifer till tävlingen på Väsby! Oscar skulle egentligen också varit med, men det blidde inte så. Jennifer öppnar tävlingen genom att starta allra först, så vi åker någon gång vid halv fyra skulle jag tro. Innan dess så ska jag hinna göra något med båda mina hästar.

Oscar har hoppat och sen gått dressyr i två dagar så han får chilla i skogen idag (om det inte är för blött). Ut ska vi iallafall! 

Jag hade tänkt tvinga Jennifer rida Zetta idag för att spara tid, men jag funderar nu på att rida lite dressyr på henne istället. Jag skulle vilja få igenom mer sidvärtes på henne också. Vad är då bättre än en av mina favoritövningar, haha! 

 

Man rider den som serpentinbågar, men istället för att rida rakt över medellinjen så flyttar man hästen lite utåt istället i en liten tvärning. Jag tycker om den här övningen, den har aldrig svikit mig iallafall. Superbra för att få loss nacke lite och "mjuka" upp den lite. Det här är min plan för Zetta idag iallafall, vi får se hur det går. Det kan hända att hon blir sur och tycker att jag vill för mycket, men då gör vi den bara i skritt. Det resultatet man får av övningen vill jag ha på Zetta så vi ska prova iallafall! 

 

Jag tror faktiskt jag gör så att jag rider dressyr på henne, blev mer taggad nu när jag tänkte på övningar och grejer. JAPP! 

 

/Martina

Hej allihopa!

Har lite dåligt samvete över att jag inte bloggar, men jag är ju trots allt bortrest. Hoppas att ni alla uppskattar de tidsinställda i alla fall (:

Har varit i Florida i tre dagar nu, kom fram sent i söndags.

Måndag och tisdag var ganska regniga (tropisk storm här i Orlando) och imorse var det regnigt men nu är det strålande sol och stekande värme, haha.

Igår var vi på Universals och det var helt underbart, HP-grejerna var såååå underbara och jaa, jag var i himlen.

En t-shirt jag blev helt kär i!

Det hade ju varit fint väder hela dagen, men minuten jag satte mig i bilen så började det regna.. Suck! När jag kom fram till stallet så bytte jag bara skor och sprang och hämtade båda hästarna så att de skulle få torka lite.

Mina jeans var helt dyngsura och jag kom inte heller på tanken att hänga dom i torkrummet så de skulle vara lite torrare när jag skulle hem. Lite dumt, haha, men men det är lätt att vara efterklok!

 

Zetta skulle som sagt masseras idag och det gjorde hon. Hon stod typ och sov, haha, hon tyckte det var superskönt! Hon var bättre i kroppen än sist, skönt att det går åt rätt håll då vet man att man kan fortsätta med det man gör :) Hon var lite spänd i ryggen den här gången dock, men det kan vara på grund av regnet de senaste dagarna, hon har inte täcke på sig i sommarhagen. Så vi kör på, så får vi se till nästa gång hur det ser ut då! :)

 

Oscar red jag på utebanan, eller i sjön kan man också kalla det, haha. I framridningen så började jag med att stretcha ut sidorna lite och flytta honom mycket sidvärtes fram och tillbaka så att han fick tvära rätt ordentligt. I både skritten och traven så gjorde vi detta och på det väldigt många övergångar (som vanligt).

När jag kände mig nöjd med framridningen så ville jag testa lite om jag kunde få upp lite mer tryck i honom. Ute kan han bli så himla snygg i travökningen, men det är inte lika flashigt på banan, blir mer springigt. Så jag satte i en högre växel och la in många, många halvhalter. Hör och häpna, han blev asfin! Jag trodde han skulle få ett litet utspel och tycka att jag pressade för mycket, men han var riktigt fin. Jag red mycket öppnor längs långsidorna och längre skänkelvikningar där jag ville att han skulle sträcka ut och tvära lite mer. Efter en stund blev dom skänkelvikningarna också väldigt bra! Sedan tog jag tag i travökningen och körde bara korta diagonaler för att det inte skulle bli för långt och flängigt. I början så sprang han mest och vek in nosen, men med många halvhalter och lite stadigare hand så vilade han plötsligt lite mer. Det finns hopp!

Galopparbetet blev inte långt, jag gjorde några fattningar och avbrott för att känna på dom och fokuserade inte så mycket på själva galoppen, utan bara att övergångarna skulle vara bra och stadiga. Vilket de var!

 

 

Haha, jag var så sentimental när jag träffade Oscar idag! Efter att ha skrivit det långa inlägget om Oscars bakgrund så blev jag bara så glad när jag träffade honom. Hihi, söta ponny!

Idag fick Yngvis vila! Jag var i stan tidigare med en vän och hennes Chihuahua och åt lunch! Jag och mamma åkte till stallet senare och tog med oss hans mat, borstar och allt ner till hagen. Vi tog ut honom så började det spöregna. I vanliga fall hade vi låtit honom sova ute endå men han har hovis tidigt imorgon så mamma och jag tänkte att han får sova inne i natt och få ordentligt med sömn. 
Jag stoppade honom i boxen och gick till bilen. Vi glömde en sak och gick tillbaka typ fem minuter efter vi länat honom och då sov han haha, så han tyckte nog att det var ganska skönt!

Jag har dragit Oscars story här förut tror jag, men det var länge sedan, så vi kör den igen! Och utförligt den här gången! 

 

I november 2005 så red jag en häst ganska mycket, på ridskolan där jag red och jobbade, som hette Charlie. Det var en jättetrevlig haflingervalack, men tyvärr helt och hållet utan hoppförmåga. Han kraschade på bommar som låg på marken... Haha. Min chef fick ett erbjudande av någon bekant att byta hästar. Charlie mot två nyimporterade oinridna ponnyer ifrån holland. Och i och med att chefen är som hon är bestämde hon sig för att byta till sig de här två utan att ha sett dom, så en dag senare så skedde bytet. Den ena ponnyn kastade sig ut ur transporten och den andra vågade knappt backa ut. De förra ägarna sa att hästarna helst stod i samma box då de inte ville vara utan varandra. Minst sagt fästa vid varandra alltså. Ponnysarna var en valack på snart fyra år och ett sto på snart 6 år som tydligen var syskon. När vi ställt dem i stallet (i varsin box) så stod de där lite hysteriska; Stoet försökte hoppa ut ur boxen och valacken stod helt paralyserad. Så här stod vi med två vettskrämda, ohanterade ponnyer. So far so good? Nja. 

Det här var iallafall Oscar och hans syster Jacky. 

 

Charlie på den översta bilden och två gamla bilder på Oscar under. 

 

De här människorna som importerad Jacky och Oscar hade alltså tagit dem ifrån Holland där de hade blivit illa behandlade. Vi vet inte exakt vad som hände där, men ärrvävnad efter rapp på Oscars rumpa och deras psyke talade ju för sig självt. Tydligen hade hästarna inte heller fått vara ute; Jag kommer så väl ihåg första gångerna när Oscar skulle gå i skogen och var så rädd för alla träd och buskar. Den första vintern så kunde han inte gå ut genom stalldörren för att det låg något vitt och farligt på marken. Som dessutom knastrade under fötterna? Bäst att springa fort! 

 

Men för att hoppa tillbaka iallafall så stod vi där med dom här små ponnysarna och undrade lite vad som skulle hända härnäst. Jag fick iallafall ansvaret att ta hand om Oscar, medan min kompis Cattis tog hand om Jacky. Så vi borstade och klappade bara på dom länge. Vi lärde dom att det var okej att kratsa hovarna efter ett tag och sedan kunde vi börja gå promenader med dom. Vi höll på så här länge, minst ett halvår. Det gick ju framåt, de var fortfarande väldigt rädda, men man kunde göra mer med dom, som att tränsa till exempel. 

 

Både Cattis och jag hade tidigare tränat en del NH. Lydnadsövningar och prat med hästen från dess eget perspektiv säger man fint. Så nu började vi även lite med Jacky och Oscar. Till en början så var hästarna mer lösa och rädda än med oss.. Nej, haha, så illa var det inte, men de var väldigt spända och väntade på att vi skulle höja händerna, skrika eller säga åt dem. Men även det här fick ta sig tid, och sakta men säkert så började dom bli lite tryggare. 

 

Promenader, NH-träning, borstning, tränsa, lägga på sadel, pyssel-terapi och allt sånt jobbade vi på. Ja, allt möjligt. Hämta i hagen var en av de jobbigaste, vi kunde hålla på i timmar utan att kunna fånga in någon av dom. Jag kommer heller aldrig att glömma en dag när jag skulle åka på semester dagen efter och var inne i hagen för att klappa hejdå till Oscar. För det första så lät han mig komma fram och klappa på honom utan att springa alls. Sen så följde han med mig till grinden, bort från sina hästkompisar och ställde sig sedan och gnäggade när jag hade gått. Bland det mest hjärtskärande han har gjort tror jag. Men väldigt gulligt! 

 

Jacky och Cattis! 

 

Jag minns inte hur det kom sig, och det var så att Cattis skulle åka iväg över sommaren eller så, men Jacky åkte iallafall iväg på träning hos Jaana Heinola och stannade där i ett par veckor för att träna NH. Så jag och Oscar var själv hemma iallafall. Och vi kämpade och vi tränade.

 

 

Jag tror det hann gå två år utav denna träning, sen var det dags att prova rida på honom. Det var blod, svett, tårar  och krälande på marken. Haha, usch. Jag har ramlat av Oscar många, åååh så många gånger. 

När jag väl var uppe på Oscar så var han så extremt känslig för allt. Allt. Jag sa något, jag rörde på fingret, jag satt en millimeter snett om jag så mycket som andades; Då skenade han iväg. Tills jag inte satt kvar längre, det fanns liksom inget stopp. Men det gick också bra, redan från början så var han arbetsvillig (men inte sammarbetsvillig). Han försökte förstå, men när det inte gick hans väg så spårade han ur. 

 

Bilder från första galoppen, ett av de första riktiga ridpassen och en från första gången jag hängde i hans sadel. 

 

Men vi har kämpat, gråtit, skrattat och allt sånt där som man gör. Och det har blivit bättre och det har blivit bra. Första gången vi galopperade på riktigt (med flit) så var han så lugn och fin, kunde knappt fatta vem jag satt på. Fin ponny. 

 

November 2010 så fick Oscar följa med mig till grana där vi står nu. Han har alltså stått där i 1 år och snart åtta månader. Sedan vi flyttade hit så har allting gått superfort egentligen. Han har hoppat bana på 1 meter, enkel hinder på 1.05, han har blivit ganska fin i dressyren, vi har galopperat barbacka (<3), till och med hoppat ett litet hinder barbacka. Även om vi inte alltid är ense så är det ändå alltid vi, för det här är min bästaste ponny! 

 

Det här är alltså historian som heter Oscar, faktiskt en av mina favorithistorier. Den är lite fin. Ponnyn är lite fin <3 

Blandat med bilder, lite suddigt, lite fint, lite efter i språnget, haha. Men hej, här är vi! 

 

/Martina

 

 

 

Det är ju inte okej att komma som gästbloggare och uppdatera dåligt. Så jag ska försöka skärpa mig!De senaste dagarna har varit mycket och långa.

 

Idag har jag inte varit i stallet ännu, jag ska dit lite senare då Malin ska massera Zetta vid 8, så jag åker om ett tag och rider Oscar först så att jag har allting klart sen :) Oscar har varit en olydig grabb så han förtjänar lite mer trimmtid på ridbanan idag! Haha, så kan det gå. Jag har en plan om vad jag vill göra, så vi ska se vilket humör han är på och då får vi se om det går att genomföra haha. Det är lite så med Oscar, man får ta vad man får vissa dagar!

 

Detta är planen för ikväll iallafall! Av någon anledning är jag lite nöjd idag; Över vad vet jag inte, men det är ju en skön känsla, haha!

(Och inte för att det här är hästigt alls, men jag har klippt av mig håret, shitshit! Det var tidigare ganska långt, nu till axlarna. Som sagt, shitshit!)

Jag fick en kommentar med frågan om inte jag var lite lång på Oscar. Jag svarade i kommentarsfältet,.men kom på att man kanske inte kollar där efter svar.  

För att svara på frågan iallafall; Ja, jag är lite lång för att rida.c-ponny. Men på Oscar så känns det  inte fel. Oscar är en korsning mellan tinker och welsh där tinkern är rätt tydlig. Han orkar ganska mycket, mer än man tror iallafall. Om jag vägde mer så skulle jag kanske inte rida honom varje dag, men det gör jag inte och han visar inga tecken på att han inte skulle orka för att jag sitter på. 

Värre skulle det också vara ifall jag kände att det inte var balanserat när jag rider honom. Varken han eller jag har svårt att hitta takt och rytm med varandra. Samma sak här; Om jag kände att jag störde honom så skulle jag inte jobba med honom såhär. 

 

Sen så är det tyvärr så med Oscar att han inte är okej med att ha vem som helst på ryggen. Han blir otroligt van vid den han har på ryggen, på gott och ont. Han är mycket bättre nu, men det går fortfarande inte att sätta upp vem som helst, han kan inte gå med barn så han behöver mer stabilitet. 

 

idag så var ju tanken att klättra men det var så blött i skogen så tänkte att jag skulle intervallträna lite, alltså jobba upp hans kondition. 

Intervallträning går ju ut på att man skrittar lungt och får ner pulsen sen galopperar man och får upp pulsen. Alltså galopp, skritt, galopp, skritt osv.
I början var han lite halv seg och maxade inte riktigt i galoppen men i slutet maxade han super bra! Gjorde alltså sånna här intervaller kanske en halvtimme, skrittade fram 15 min och skrittade av 10 minuter kanske. Gjorde även några halter och fattningar från galopp och halt. Vi var alltså ute på vår grusslinga. 
Imorgon blir det vila!

 

 

MEN DÅ! 

 

Jag hade skrivit ett långt inlägg och så la internet av och det försvann? Förlåt, men jag hinner inte skriva ett nytt just nu, ni får en bild istället :(