Alltid inför tävling försöker jag förbereda Yngve så gott det går. jag gör det alltid genom att försöka visa honom banan så mycket det bara går. 

Jag försöker alltid ta det lungt, inte stressa någonting, för sådant gör honom stressad. Jag brukar alltid ge honom lite hösilage innan också för det lungar hans nerver. Dock nu på senare tid har han faktiskt blivit riktigt cool. Han bryr sig inte om någonting och vet precis vad hans uppgift är, en riktig tävlingshäst!

 

Idag åkte jag och min lillayster till stallet. jag fixade allt medan hon fixade Yngve. Jag gick med då hon red upp i skogen lite. Sen fick Yngve galoppera av sig ordentligt i friskt tempo runt slingan. Han fick också hoppa en "terrängbana". Hindrena var ju bara mellan 20-60 cm höga men han tyckte det var kalas och märkte verkligen att de båda hade superkul, toppen! Så kul att se!

 

Yngve behöver en Linda ibland som vågar göra saker som jag och mamma inte vågar haha. Sånna är dagar har de trots alt väldigt roligt ihop! 

Måndag: Lösgörande barbacka

Tisdag: Tävling 4Ben LB:1

Onsdag: Hoppning/Markarbete, dock ganska lungt och kort. 

Tordag: Dressyr

Fredag: Vila, jag tar studenten

Lördag: Barbacka lösgörande ute, YNGVE GÅR PÅ SOMMARBETE

Söndag: Tävling LB:1 LA:1 Hallstavik

 

Två tävlingar den här veckan, men sen är det sommarlov för Yngve! Och för mig haha. Jag reser bort nästa tisdag, så då var han en helveckas riktig vila. Han kommer få vila mestadels av sommaren men kommer välja att skritta och rida ändå för att ändå hålla kondisen uppe. 

 

Mina mål med tävlingen är att hitta ett flyt genom hela programmet, vara positiv och INTE visa mina missar, utan bara le och släppa det - fortsätta rida. 

Vill att Yngve ska vara mjuk och lösgjord, självklart inte spänd men det tror jag inte han är. Tävlingen är utomhus, precis som framridningen. 

Jag tror Tove ska med så hon kanske fotar lite :)

 

Lagom stort för dressyrtävlingar, lite trångt kanske på hopptävlingar. Det var på grus och det fanns skottkärra och så. Dock inga funktionärer. 

 

Det fanns två ridbanor att rida fram på, en större och en mindre med olika underlagså man kunde välja det man tyckte passade sin häst bäst. Mycket bra! Låg nära ridhuset och parkeringen. 

 

Banan:
Stor collecktingring och helt okej ridhus. Tyckte underlaget var liite tungt. Det var domarbord och läktare på hela långsidan. Ganska ljust och bra musik. 

 

Cafe:

Fanns lite smått och gott. Tror inte de hade något vegetariskt att äta, men det fanns hamburgare. Inte det bästa, men ändå helt ok. 

 

Övrigt:
Fanns Equipe och de visade alla resultat på en stor tv i cafeterian. Man kunde även se tävlingen från cafeterian. Det var även fasta starttider.

Sen tyckte jag att man kunde hållit tävlingen ute när de hade två ridbanor men de hade säkert sina anledningar att hålla den inne!

 

 

Den blev ju som sagt delad i två eftersom minnet tog slut. Så det ni missar är första galoppdelen. 

 

 När jag tävlade på Sollentuna hittade jag den här! 

Precis vad jag ville ha så den åkte med hem. 

Inviger den på tisdag. Ska försöka då någon att filma då vi sätter upp så ni ser hur man gör!

Lisa, min tränare kommer vara med så det känns hur kul som helst! Satsar på att rida bättre än sist men en riktigt bra form och explosivitet, utan att bli spänd. 

 

Hoppas på att rida runt 65%, i alla fall högre än 63% som jag fick sist. Men är nöjd om jag får över 60% om han är spänd. Sollentunas ridhus är lite tittigt, ganska mörkt, domarbord, läktare på långsidan och så där. Kan hända att han tittar, kan hända att han inte gör det. 

Men som sagt, satsar på att han är avslappnad men riktigt på hugget. Rida i en bra LA form och samla 8or. Mycket sjuor i alla fall. Vill vääldigt gärna ha en placering med tanke på sist då vi blev nerputtade av sista ryttaren. 
Vill helst bara att vi båda sköter oss och gör vårat bästa!

 

 

Detta är faktiskt någonting jag ALDRIG ser på hästtävlingar tack och lov. Men det känns som om VARJE gång jag åker på ponnytävlingar finns det några riktiga skitungar, om man får säga så. 

 

Finns ingenting som kan förstöra en tävlingsdag så mycket som då man ser en unge slå sin ponny och kalla den för hemska saker. HUR kan man som förälder tillåta detta?! Om jag hade ett barn som bettede sig på det här sättet skulle jag inte låta den tävla.

 

Men, det värsta är att jag pratar inte om 5 åriga små tjejer, utan ärligt talat 17 åriga tjejer som beter sig på det här sättet?

Sist nu på Åkebo var det en tjej som ramlade av sin häst, hela vägen ut ur banan skrek hon efter hästen att hon skulle skicka den på slakt och döda den. Alltså att du inte skäms?

 

Jag säger bara SKÄRP ER eller lägg ner att hålla på med levande djur. De gör ALLT för oss, tror ni de tycker det är hela världen med en rosett? Nej, de hoppas bara på att bli älskade och få mat, gå i hagen och sånt som hästar tycker om. 

Ser det här hela tiden, men bara på ponnytävlingar konstigt nog. Men det värsta är i alla fall när ryttare slår sina hästar, även fast de redan är utesltna så slår de hästarna med pisken om och om igen. De blir tillsagda, men vem vet vad de gör utanför banan? Det är där jag hoppas att har tillräkligt bra föräldrar som tar sitt ansvar. 

 

Lite negativt inlägg, men, kom snälla ihåg, hur arga ni än är, gå iväg skrik, stampa i marken, man ta inte ut det på hästarna. Hästen stannar inte för att vara elak, det ligger alltid någonting annat bakom det, och INGEN har rätt att slå hästen för det. PUNKT SLUT. 

 

 

 

 

Han får egentligen ganska mycket men anser att det är viktigt när han tränas och tävlas så mycket. Vi valde att lägga på e vitamin när vi insåg att han bygger så mycket muskler så kroppen ska hinna med. 

kommer nog lägga på extra salt nu när han börjat svättas så mycket, eftersom han förlorar en hel del då. 

Biotinet får han mest för att hovarna ska vara fina, tror det hjälper lite då de sätter om pälsen med? 
Vi har ingen möjlighet att låta hästarna gå i gräshagar innan sommarbetet, finns lite gräs i deras egna hagar men inte mycket, därför plockar vi och betar honom med gräs så han ska vänja sig! 

 

 

Det är så lätt att man hela tiden lever nu, och i framtien, att man inte reflekterar tillbaka. Jag jämför alltid varje pass med näriggande pass och tänker inte tillbaka på hur mycket han lärt sig. 

Egentligen har jag lärt mig minst lika mycket, och det är han som har lärt mig allt! Tillsammans har vi kunnat lära oss av varandra och snabbt som tusan utvecklas framåt. 

 

Det känns inte alls som länge sedan jag fick kämpa som en dåre att få honom att fatta galopp och hålla den mer än fyra steg. Det käns inte alls som länge sedan jag slåss om att få en övergång som inte såg katastrofal ut eller få honom att behålla sin form mer än ett halft varv. 

Han är en helt annan häst, de problemen finns inte. Låter jätte konstigt och dumt egentligen men just nu är vi i en period när ingenting är svårt. Han fixar allting jag ber om.

Idag kan de flesta rörelser ur MSV, samlad galopp, samlad trav, öppnor, slutor, enkla byten, skänkelvikningar, ryggningar, galopp halter, förvänd galopp osv och han kan dem BRA. Alla dessa saker trodde jag ALDRIG att han skulle fixa. För ett halv år sedan var det en dröm långt borta, men han fixar det, och han gör det fort. Har egentligen aldrig sätt en häst gå framåt så fort som han gör nu på senaste tiden, han lär sig nästan snabbare än en unghäst och han älskar det han gör. 

Finns hur många som helst som jag skulle kunna tacka, men Lisa, min tränare är verkligen den viktigaste och så klart min mamma. Utan Lisa hade vi aldrig varit här idag. Förmodligen hade vi fortfarande bråkat med galoppfattningar och formen. Jag är så himla tacksam för att Yngve är hos mig, för att jag har en mamma som stöttar mig och för en fantastisk tränare. 

Känner mig lite väl optemistik kanske, men om vi fortsätter så här ser jag ingen anledning varför vi inte skulle kunna fixa medelsvår i framtiden. 

Det ända som saknas nu är samma känsla inne på tävlingbanan, men det går ju verkligen framåt. De senaste tävlingarna kan jag inte vara mer än supernöjd. Ska bli så spännande att se vad det blir med lilla Yngve, han är ju knappt 11 år och har på knappt två år gått från knappt någonting till en riktigt fin tävlingshäst på msv nivå. 

 

 

Mamma var snäll och skrittade ut Yngve barbacka i skogen och runt sommardagen, det tyckte nog han var skönt. Fick reda på att jag är ledig hela veckan  (varför inte bara låta oss ta studenten?) så ska lägga upp ett schema för Yngvis. 

Blir att redigera bilder från fälttävlan imorgon också! 

Ett mirakel har skett! Eller något liknande haha. 

Som ni kanske vet är Yngve extremt känslig i munnen, han gillar inte alls när man tar osv. Vi har ju kollat tänker, mun, olika bett osv men inget har fungerat. 

Sen så läste jag i nyaste Hästmagazinet om olika bett och fick en liten uppenbarelse haha. Lite dumt att jag inte vetat det innan kanske men vi har ju ridit Yngve på lösa ringar i bettet, eftersom jag hört att fasta kan nypa i mungipan?

Det bettet med lösa ringar rör sig mer i munnen när man tar i det, medan det med fasta ligger helt stilla nästan. Så vi drog iväg till hööks på en gång och hittade ett Anatomiskt eggbett. Det ligger alltså ännu mer still än ett valigt eggbett. Skilnades är tror jag att vanligt eggbett kan böja sig helt i munnen medan det anatomiska liksom fastnar vid ett läge, så det liknar lite mer ett rakt bett, fast ändå inte. 

 

Red för det i fredags och det har aldrig kännts så bra i munnen! Han gapade ingenting, stod inte emot när jag gjorde svårare saker som krävde samling och var helt jämt i båda sidorna på bettet. Så skönt! Han verkade verkligen trivas på det. LYCKA. Sen kanske det inte fungerar i all framtid och man får byta då och då, men ändå en lättnad!

Här är alla mina "märkes" schabrak. Har typ några till men orkar inte, de är inte lika fina haha. Plus typ en 20 till andra schabrak som inte är typiska märkes schabrak så de visas inte heller. 

 

Glömde helt att skriva om förra veckans träning, men tänkte att jag verkligen borde det haha, för det gick inte så jättebra. Och det känns bara som om jag skriver om när det går bra, men det gick inte helt ok. Han var jätte bråkig i munnen och jag fick avbryta flera gånger för att kolla om han lagt över bettet eller något. Vi red igenom galoppdelen ur LA:1 och det gick bra, men när jag skulle rida igenom galoppen i LB:1 så gick det inte?

Aja tur som det var var det bara tillfälltigt, för det gick ju bra förra helgen på tävlingen!

Nu hoppas jag att det går lite bättre idag på träningen, spännande att se vad vi ska träna på. 

 Dressyren är verkligen en bedömningssport. Vissa domare gillar vissa hästar, vissa domare gillar andra.

Det är tyvärr så det fungerar. Och man märker av det speciellt när man rider en mindre häst. Där kan du snabbt bli nerdömd, eller berömd.

Jag har domare som jag föredrar att rida för, eftersom att jag vet att de inte bryr sig om hur hästen i sig ser ut, utan hur jag rider den och hur vi presterar på banan, att vi också rider bra vägar osv.

 

Jag har varit med om domare som anser att hästen ska gå i MSV-form i en LB vilket de självklart inte ska. Jag har också varit med om domare som så fort det kommer in en större svart häst så kammar den hem alla poäng, fast vägarna och formen egentligen inte var så bra.

Tyvärr är det ju så i dressyren. Skulle varit lättare om det bara fanns ett rätt och ett fel som i hoppningen men så är det ju inte.

Därför tipsar jag er: får ni bra kritik av en domare, som ni anser rättvis, lägg namnet på minnet! Det kan vara en smart taktik när ni har flera dressyrtävlingar att välja mellan men inte kan bestämma vilken ni ska åka på. Då kan faktiskt en bra domare göra mycket!

Sen glöm inte att läsa igenom era protokoll om ni ska rida för en domare igen. Finns ju inget bättre än om man förbättrar det man var sämre på sist man red?

Tänkte dela med miog av lite fototips eftersom jag fotar väldigt mycket hästar.

 

I ridhus:
Att fota i ridhus är något som många tycker är väligt svårt, och det kan vara det om man har en sämre kamera.

Se till att höja Ison, kvalitén blir sämre men du gör bilderna ljusare.
När du får bilderna ljusare kan du även höja slutartiden, höjer du den så kommer kameran ta bilderna snabbare och därmed blir de inte lika suddiga. Men då blir de även mörka, så det optimala vore att ha slutartiden runt 160. Är det fortfarande mörkt, sänk den ännu mer.

Ha alltid bländartalet så lågt som möjligt i ridhuset, har du ett objektiv som ändrar bländartal när du zoomar, försök undvika att zooma.

 

Utomhus:
Här kan man snarare sänka Ison så du får bättre kvalitét och höja slutartiden men behålla bländartalet som i ridhuset. Slutartiden kan utomhus i soligt väder vara över 2000. Är det väldigt ljust ute kan man även höja bländartalet.

När man fotar så ska man alltid försöka ta när hästen är snett framifrån, jag själv tycker att det ger snyggast bilder. Då gäller det att ha ställt in kameran att ta många bilder om man håller ner avtryckaren. Ta kanske 10 bilder på en gång, då kommer du få en som ser riktigt snygg ut.

Samma sak gäller vid hoppning, för där har man bara en chans på sig att få en bra bild. Sen är det en träningssak att fota hoppning, desto mer man gör det desto bättre blir det.

Har ni en häst som inte är speciellt fotogenic, alltså inte vill ta fram öronen? Ladda ner appen Horsepiano till eran telefon, spela på den och ingen häst håller öronen neråt!