Moas granne på Fårö har nämligen två shetlandsponnysar, Herr Jansson och Armani. Fruktansvärt charmiga grabbar de där. Det är verkligen något speciellt med dessa shettisar, de har sån himla stark personlighet! 

 

Vi har kört dem längst stranden, sysslar lite med NH och badad med dem. Har varit hur kul som helst! 

Nu på måndag åker jag till Gotland i 5 dagar för att umgås med min fina vän Moa som jag också åkte till Bulgarien med, jag kommer därför inte kunna blogga under den tiden. Sen är jag bara hemma 3 dagar innan jag åker till USA i två veckor. 

Yngve kommer få ta det lungt, men inte vila. Han kommer nog bara gå uteritter och ridas ut. När jag väl är tillbaka hoppas jag att träningarna drar igång, och sen är det tävlingar osv. 

Då är sommarbetet också slut efter någon vecka eller så, och då börjar han sova inne, och då börjar det riktiga allvaret haha. 

Jag har pratat med Martina så hon ska blogga medan jag är i USA, ska försöka se om jag kan fixa någon medan jag är i Gotland med. 

Söt lillasyster och häst! Innan hoppningen i måndags. 

Igår hopptränade min Linda för Linda i stallet. Linda är inte tränare egentligen men har hoppat väldigt höga klasser och är väldigt duktig! 

 

De började med en väldigt bra lydnads övning som inehöll skänkelvikning, travbommar, galoppbommar, upphöjda travbommar, galoppstuds. De var tvungna att hålla fokus hela tiden och lyssna vilket Yngve behövde! Han var lite loj i början, gick i samma tempo och ansträngde sig inte i onödan. Det blev dock bättre desto längre de höll på. 

Efter det hoppade de som galoppstuds hinder och kombination, som gick jättebra. Eter det tränade de på att kontrollera galoppen. Yngve var helt fantastisk faktiskt. Han ansträngde sig så mycket och var överambitiös. 8 galoppsprång var hans vanliga mellan hindrerna, och när linda bad om 9, gav han 10 och när Linda bad om 7 gav han 6. Han fick mycket beröm och han tyckte det var superskoj! Efter det vaknade han verkligen till. 

De hoppade en bana sedan, den låg på 85-90 cm. Yngve levererade verkligen. Linda tog omhoppningssvängar, kom i fel galopp men han bara löste det och hoppade allt. Vi hade verkligen gjort hindrerna tittiga men han tittade inte ens, utan bara levererade. Både mamma, jag och Linda var jätteglada! Vilken häst vi har! 

 

Så här ser veckan ut för Yngve nu. Väldigt lungt har han det just nu, men det är för att han också har semester, då ska man bara ha kul! Så här ser de flesta veckorna ut nu på sommaren när han går på bete.

 

Så skönt när man var där helt själv, supervarmt och bara härligt. Yngve skulle vila idag men hade ändå planerat in massa mys och bad. 

Han fick sig ett rejält skrubbbad eftersom han verkligen var grå av smuts och han stod faktiskt och njöt hela tiden! Så söt.

Efter satte jag honom i en sjukhage där han fik torka medan jag pysslade om honom, min snygga kille!

 

 

Mustang ligger norr om stockholm där man då kommer dit, provar olika sadlar och rider i deras ridhus. Tycker deras sätt fngerar väldigt bra. Plus att man alltid kan åka dit och byta om sadlar och ge tillbaka den gamla och få en ny osv. 

 

Vi hade med oss en hoppsadel som vi lånat av Lindas hopptränare. Vi hade ingen aning om den skulle passa, men hoppades på det eftersom vi kunde få den väldigt billigt. Och vi hade faktiskt turen att den passade trots att Yngves rygg är vääldigt svår att hitta en bra sadel till. 

 

Jag förklarade min situation om dressyrsadeln att jag måste lägga fram den väldigt långt fram för att kunna rida ihop honom. Att den annars glider allderes för långt bak på ryggen annars. Och det var som jag trott att när den ligger så långt fram trycker den på bogar och rygg, men drar man bak den ligger den bra, men det går inte att rida i den. 

Så vi behövde hitta en sadel som kunde ligga liite längre fram men framförallt ha en sits som låg längre fram. 

Vi hittade i alla fall en sadel som var 16.5 i sitsen vilket passade mig perfekt. Dock blev den lite liten för mamma, men alla sadlar som mamma kunde sitta i var på tok för stora mig. Så kompromissen blev tillslut en Ideal sadel, svart, ungefär ett år gamal. Är super nöjd med den och nu när jag ridit hemma med den gillar jag den bara mer och mer. 

 

Hur som helst, jag har nog aldrig varit så lycklig på en och samma gång som denna vecka och att åka hem var riktigt jobbigt. Har fått flera nya underbara relationer och även kommit mina älskade vänner ännu närmre. De sista dagarna i Bulgarien var riktigt jobbiga och mycket tårar var det. Dock känns det som om hela livet är helt omvänd haha. 
Just nu suger det så brutalt att vara hemma, sitter bara och deppar men gör mitt bästa för att försöka gå ut och träffa vänner osv. Ska försöka komma tillbaka till vardagen igen. 

 

Igår kom jag hem och åkte ut till Yngve. Började ropa på honom på håll och då vänder han sig om, gnäggar och kommer springande. Då började jag asböla haha. Snacka om att känna sig älskad. Det var nästan som om han hoppade i famnen på mig och vi stod och kramades jättelänge, bara gosade. Han stod och gnuggade sitt huvud mot min mage och var så himla söt. 

Jag joggade honom lite lätt och han var så himla glad, och gjorde mig glad. Kändes faktiskt superfin. 

 

Idag red jag ut med Iffa och Xfile. Yngve skötte sig super, pigg och glad. Red i alla gångarter, sen var det bara gos i stallet i typ 3 timmar. Tur att man han sin häst här hemma alltså <3

 

Här är i alla fall lite bilder!

 

I början låg vi lite lågt på den lokala fronten. Förutom våra 70% i LC och 68% i LB på klubbtävlingarna på Veda så hamnade vi tyvärr under 60% två gånger. På team aspvik kände jag inte ens igen min egna häst och tappade allt hopp tyvärr.

Men sen tog vi igen. Med tredje plats i omg1 i Allsvenskn fortsatte det positiva att bara flöda. På gömmargården red jag på 67% i LC och blev placerad. Efter det, Tyresö 66% och placerad, liten miss på sollentuna, men då fick vi i alla fall veta att vår sämsta ribba ligger på 62%. Efter det tog vi ännu en gång igen med att leverera 71% i LB på 4Ben, med bara något poäng från att vinna hela klassen blev vi trea. Sedan sist men inte minst nu senaste på Hallstavik, där Yngve varit jagad dagen innan och nära på att stryka sig rider ihop 66% och placerar sig och sedan tar igen i LA där vi helt överaskar oss själva och blir 4:a i klassen på 64%. 

 

Jag kan alltså nu säga att min häst har placering i LA. Det är något som jag faktiskt ärligt talat ALDRIG trott. Det känns som om jag har bevisat så mycket för mig själv och andra att vi kan. Jag och min lilla fux på ynka 155cm kan gå in och placera oss 4a med bara något poäng från att vinna i en LA. 

 

Men det är inte bara placeringarna som spelar roll. Det viktigaste för mig är hur TRYGG han är i sig själv. Att han fullt ut litar på mig i alla lägen hela tiden. När vi köpte honom gick han inte nära domarbord, han gick inte att hålla i på tävlingsplats och han var konstat rädd. Jag trodde ett tag att han ALDRIG skulle bli lugn. 

Men jag hade fel. Idag går han in, även om han är skeptisk, så frågar han mig först, han frågar mig om JAG tycker det är läskigt och han litar på MIG. För mig är det helt sjukt att få den respekten av en häst som i vanliga fall tycker allt är konstigt. 

Vi har kommit varandra så nära senaste halvåret och jag vet att han älskar mig precis lika mycket som jag älskar honom. Annars skulle han inte ställa upp, för han är ju ändå bara en häst. 

 

Dessa mål satte jag upp för 2013, alltså mer än ett halvår kvar, men de är redan satta 

• Starta LA på godkänt resultat

• Fler placeringar i LB

• Flyt i öppnor/slutor och skänkelvikningar

• Bli lite modigare själv så Yngve blir modigare

• Fler stadiga resultat än tidigare

 

 

I början gick det helt okej. Yngve para ihop sig med sina hagkompisar och de blev som de tre musketörerna. Hörde ihop som en häst, faktiskt jätte gulligt! 
Hero som är "ledaren" i deras vanliga hage skyddade Yngve så gott han kunde, man kan se de på bilderna.

Men de räkte liksom inte. En av hästarna på betet är väldigt elak mot andra hästar och det slutade lite i halvpanik. En av de andra ledarhästarna gick i bråk med den hästen som bråkade mest och det slutade med att en häst hoppae över staketet och att de andra hästarna fick panik och blev attakterade. 

Vi fick helt enkelt ta ut "mobbaren" och då lungade det ner sig.

Tack och lov om man får säg så för annars hade det nog inte varit mycket kvar av Yngve. Förra sommaren blev han jagad och attakerad så mycket av den hästen så det är lite hemskt. I år kan jag i alla fall andas ut och veta att han är med gott och snällt sällskap hela sommaren <3

Idag ska vi iväg och prova sadlar äntligen! Vi har bokat så många tider men behövt avboka och avboka. Men idag ska vi iväg. Främst prova dressyrsadel men också hopp. 

Mustang är ett ställe som man åker till så rider man i sadlarna där osv. De har runt 2000 sadlar så någon måste väl passa? Haha, Yngve är så svår att hitta sadlar till. 

 

Nu håller vi tummarna egentligen på att vår sadel fortfarande passar, eller att vi hittar en billig!