Fint träns från Hööks
Det första jag fastnade för när jag bläddrade igenom Hööks nya vårkatalog var detta träns från Claridge House, för det föll mig verkligen i smaken. Problemet är ju bara att det (förstås) var så mycket snyggare i brunt, och nu är ju min dressyrsadel (tyvärr) svart... Är det värt att köpa det här tränset i svart? Det är ju snyggt, men det bruna är ju ännu snyggare...
Vad tycker ni? Jag är i behov av ett svart träns, så kanske skulle det vara en bra investering ändå?
Om min drömhäst fanns...
... så skulle den vara si sådär 167-172 cm hög, mörk gråskimmel eller mörkbrun (typ svart) med vit lykta (=bred bläs).
Den skulle vara runt 4-6 år och ha gått något championat i fälttävlan med bra resultat. Bra stam, gärna svenskfödd.
Den skulle ha bra hinderuppfattning, hoppa allt man styr på samtidigt som den var rädd om sig. Flashig trav, stor och rund galopp och en vägvinnande skritt.
Modig är väl bara förnamnet - otittig och förtroendegivande skulle den vara och hoppa allt på terrängbanan.
Det är långt bort - men trots att det känns omöjligt kanske jag en dag hittar den där drömhästen? Jag har ju hittat min drömponny.
Jag skulle kunna tänka mig en Amoure på 170 cm också, men då skulle han nog vara svår på terrängbanan med all den energin ;)
Tolka!
För två år sedan hade vi en tolkdag på Grana, där de flesta i stallet var med på ett sätt eller ett annat. Det var riktigt roligt och alla hästarna var jätteduktiga! Här är en film som jag klippte ihop efter den dagen, den är inte särskilt bra då min klippkunskaper är långt ifrån många, och materialet i sig är väl inte heller jättebra. Men lite roligt är det i alla fall :D
Vad är fel med fälttävlan?
Fälttävlan kan vara ett ganska hett diskussionsämne, och det kan jag, som insatt i sporten, förstå.
Det finns två sidor - de för och de emot.
De som är för fälttävlan förespråkar det naturliga - att hästen får röra sig på stora ytor, hoppa över naturhinder och den varierade träningen som tävlingsformen för med sig.
De som är emot pratar om farorna, och riskerna, och hur hemskt det är med fasta hinder - och att tvinga hästarna över dessa farliga hinder.
Som sagt förstår jag båda sidorna, trots att jag själv tävlar disciplinen. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig skulle tävla de stora mästerskapen, för de hindrena är för mig skräckinjagande. För mig handlar det också om att lita på hästen. Fälttävlan är den gren där man verkligen måste ha ett starkt band, och förtroende, till hästen. Det kan uppstå situationer i terrängen där det är viktigt att ens kommunikation fungerar ypperligt, just för att riskerna är så mycket större.
Samtidigt kan jag, när jag tänker på risker inom ridsporten, inte bortse från att jag är mer rädd över att min häst skulle riva en bom i banhoppningen och att den skulle haka sig fast mellan hästens ben och "följa med" eller att hästen skulle landa rakt på en bom. De fasta hindrena är där de är, och på den nivå som jag rider innebär de inga större faror.
På ponny tycker jag att fälttävlan är något väldigt bra - eftersom att vi som ryttare måste rida dressyr för att kunna plocka placeringar. Vi kan inte bara fokusera på hoppningen, vi måste ha bra tränare i samtliga discipliner för att lyckas. Jag tror också att fälttävlanponnysar blir mer hållbara eftersom att deras arbete blir så pass varierat, just eftersom att vi måste träna på allt. Lydnad, kondition, hoppning o.s.v.
Vad tycker DU om fälttävlan? Är du för eller emot, eller kluven någonstans i mitten?
Amoure älskar i alla fall terrängen, och blir så lycklig! Här suger han redan tag i ett hinder :)
Amoures look-a-like
När jag kollade igenom arkivet här om dagen så fick jag syn på den här bilden som Amanda lade upp för ett par år sedan.
Visst ser det ut som Amoure? Precis samma färg och teckning (möjligtvis något för ljus i pannan), men i själva verket är det en bild från en hästkalender. Jag tyckte att det var väldigt komiskt när Amanda visade den här bilden för mig första gången. Amoure är en riktig kändis ;)
Att ha en lättlastad häst
Idag, när Amoure själv springer rakt in i släpet, kan man inte tro att det för två år sedan tog två timmar att lasta ponnyn. Det var efter många timmar - mycket tålamod, en hel drös med svärord och en och annan sur min från ponnyn - som det visade sig att det minsann gick att göra en lättlastad ponny av den där bångstyriga fyraåringen som helst bara ville stå och titta på rampen - eller sträcka sig efter godiset därinne.
Idag slänger jag över grimskaftet och släpper honom - med fullt förtroende. För idag vet jag att han kliver rakt in och står där och väntar på mig så att jag hinner stänga bommen innan han sätts fast.
Det var ingen rolig vinter 2011/2012 när vi åkte på träningstävlingar och varje lastning var en riktig pärs - men idag kan jag säga att det var värt det. För jag vet att han tycker att det är kul att åka iväg - annars hade han nog inte blivit så otroligt lättlastad.
Det går att göra en lättlastad häst av en svårlastad, men jag tror att ju yngre hästen är, desto lättare är det också. Amoure hade knappt åkt transport innan, så för honom var det något ganska nyttigt och det var troligen därför som han blev så skeptisk - för han var aldrig elak.
En bild på vårt gamla släp, inför en lastträning för ganska exakt två år sedan :)
Bell Amoure - vacker kärlek
Två veckor kvar
Idag är det exakt två veckor kvar till årets tävlingsdebut - och som jag längtar.
Jag rider inte bara för att tävla, men tävlingarna är helt klart en höjdpunkt, och ett stort plus. Jag tycker att det är lätt att på tävlingar ta reda på vad man behöver slipa lite extra på, för det är mycket som fungerar hemma som kanske inte fungerar under mer stressiga situationer på bortaplan.
Jag har funderat och funderat över mål för den här säsongen - men det är så svårt att sätta upp dem. För mig är inte resultaten i sig det viktigaste, det är känslan och den rutin som Amoure får varje tävling.
Om jag ändå ska sätta upp några mål så är det följande:
- Plocka någon placering på en vanlig dressyrtävling.
- Börja plocka lite placeringar i hoppningen
- Debutera 105/110 cm under vårsäsongen
- Bli stadiga i P90 och därmed kvala 1*
Dessa mål känns relativt realistiska och jag tror absolut inte att de kommer vara omöjliga att uppnå, men det är i alla fall vad jag vill :)
På hästryggen
När detta inlägg dyker upp på bloggen (nu) befinner jag mig troligen redan på hästryggen.
Om planen går som tänkt så kommer dagens ridpass, ett dressyrpass i ridhuset, likna ridpasset i fredags. Jag kommer att lägga mycket fokus på grunderna framöver - Amoure ska lyssna fram och tillbaka hela tiden, inte när det passar honom.
För nu ska han bli lydig - på riktigt! Som det ser ute just nu så har han dagar då han är otroligt ridbar och lydig, men också dagar då han tycker allt är kalas och helst bara vill springa. Det fungerar inte, så nu ska jag ta tag i detta för att få en trevlig och ridbar ponny alla dagar i veckan, året om :)
Amoure 18/1-14
Idag fick Amoure gå en liten promenad och så passade jag på att ta lite fina porträtt bilder på honom. Hans mörka färg gör sig så fint mot den vita snön :)
Jag ser det snöar!
Åh, idag är det så fint vinterväder! Solen skiner genom molnen och det snöar stora, fina flingor. Perfekt väder för att knäppa vinterbilder :D
Idag ska jag även ut och köra lite med tomt hästsläp, har mest kört på gården tidigare, så att det känns bekvämt tills jag ska köra Amoure för första gången vilket förhoppningsvis blir om exakt en vecka :)
Det blir en stor frihet att själv kunna köra på tävlingar, Amoure är ju så lätt att ha me sig att det inte heller är några problem. Har ju tränat under året att lasta och lasta ur honom helt själv och det är ju inga som helst problem, han är så duktig så.
Amoure i fjolårets vinterland :)
Snygga dressyrschabrak!
Stilrent och snyggt är vad jag förknippar med dressyr i utrustningsväg. Här kommer några snygga (och stilrena) schabrak som passar perfekt i dressyren :)
Dessa snygga från Glen Gordon kostar 499 kr.
Schockemöhle har många snygga dressyrschabrak, de här från "Coach"-kollektionen. Enkla och i bra kvalité för 399 kr.
Dessa schabrak från Schockemöhles "Champion"-kollektion är gudomliga, om inte annat så är de riktigt snygga på tävlingsbanan!
Snö...
Okej, i ärlighetens namn är jag arg på snön just nu. Jag hade längtat efter snön, men det har inte kommit tillräckligt, den enda fördelen med den snön som nu finns är att det blivit mycket ljusare.
Jag är däremot arg för att det fortfarande är halt och hårt. Jag vill kunna rida ute, och jag vill att hästarna ska kunna röra sig i hagen. Som det ser ut nu är det näst intill omöjligt. Hästarna kan knappt röra sig i hagen där det bara är stenhårt och ojämnt, och isfläckarna på ridvägarna är tyvärr många.
Jag vill ha ett par decimeter till, och sedan kan det få ligga kvar fram till början av mars då allting försvinner snabbt som attan.
Snön för med sig flertalet fördelar - det blir ljusare, hästarna håller sig rena, och så vidare - men just nu är det för stora nackdelar med halka och ojämnt underlag. JAG VILL HA MER SNÖ!
Tack för mig.
Amoure i snön julafton 2012. Ska försöka få lite nya vinterbilder i helgen :)
Vad tycker ni om glitter?
Vad tycker ni om att "pynta" hästarna med glitter av olika slag?
Glitter i man och svans, på hovar, eller på pälsen. Hiss eller diss?
Personligen tycker jag att den kan vara ganska häftigt vid exempelvis uppvisningar och liknande, men jag skulle aldrig själv använda det på min egen häst (ska jag säga som målade min häst till en thestral...). Det finns ju glitter specialutvecklat för hästar vilket absolut inte är skadligt och det är ju bra - men jag tycker att det blir lite "för mycket". Vid maskeradhoppningar och uppvisningar är det dock något som kan vara pricken över i:t!
Min favorit
Min absoluta favoritgrej är nog mitt Kingsland-pannband! Jag har det alltid på mig när jag är ute och går, springer, är i stallet eller om jag bara fryser ;) Det är jätteskönt och värmer öron och huvud ordentligt utan att det stör när man vill ha uppsatt hår.
Denna modell har jag, och jag tycker att den är jättefin. Ångrar nästan att jag inte köpte två stycken. De kostar ju en slant men om du är en sådan som jag, som använder det flitigt, så är det absolut värt det.
Tävlingsbanan nästa!
Mindre än tre veckor kvar till årets första tävling och jag är så taggad!
Jag tycker verkligen att det är en speciell känsla när man är på tävling, inte bara tävlandet i sig utan också atmosfären och allt annat runt omkring. Senaste tävlingen var ju i slutet av oktober så det var ett bra tag sedan tycker jag, nu är det dags igen!
En bild från Lurbo där årets första tävling går av stapeln, en fin anläggning med två stora ridhus så det är perfekt snön till trots :)
Amoure 13/1-14
Idag hade jag egentligen tänkt skritta ut på Amoure men det blev istället en halvtimmes promenad tillsammans med Amanda & Sid.
Eftersom att Amoure hoppade igår samt ska hoppa en del i veckan tyckte jag att det gick lika bra att jag gick vid sidan som att jag satt på, vilket dessutom belastar ryggen mindre.
Amoure och jag posade lite innan vi åkte hem ;)
Äntligen!
Idag har jag ÄNTLIGEN fått mitt körkort. Efter två års övningskörning så kan jag nu äntligen köra bil alldeles själv. En riktig frihetskänsla.
Jag har faktiskt mått ganska dåligt över all den här körkortsstressen den senaste månaden, då jag verkligen har längtat så länge. Jag har pluggat teori hela tiden, känns det som, och jag skrev teoriprovet i förra veckan och hade uppkörning idag.
Uppkörningen var väl det som jag oroade mig mest för då jag har hört av så många att de är väldigt nitiska och att det är lätt att bli underkänd, men jag kände mig ändå rätt förbered och det var helt klart lättare än jag förväntat mig - och gick faktiskt jättebra.
Så från och med nu kan jag köra själv på tävlingar, ska bara köra lite mer släp först :D
Snart ska jag brumma till stallet i mammas lilla Aygo.
Amoure vecka 3
Måndag: Uteritt
Tisdag: Hoppträning
Onsdag: Uteritt
Torsdag: Markarbete/hoppning
Onsdag: Uteritt
Torsdag: Markarbete/hoppning
Fredag: Dressyr
Lördag: Uteritt eller löshoppning
Söndag: Dressyr
Söndag: Dressyr
Rynkmule
Amoure är en riktig mästare på att rynka mulen...
Söt är han i alla fall, haha ;)
