Nu är vi framme i Norrköping sedan några timmar tillbaka (:
Amoure står på tävlingsplatsen, lugn och snäll. Red ett lättare pass på en laddad ponny nu på kvällen för att han skulle få röra lite på sig, han var riktigt pigg och hade riktigt mycket tryck i galoppen. Väldigt härligt men också lite extra jobb ;)
Annars kändes det bra. Sedan skrittade jag ut med en annan tjej, trevligt med sällskap.

 

Imorgon har jag tänkt rida en sväng på morgonen och sedan startar jag en LB:1a tjugo i tre. Kul!

Jag har faktiskt varit riktigt taggad på att se hööks höst och vinterkollektion, jag tycker deras grejer blir bättre och bättre för varje säsong faktiskt. Jag tycker att de gjorde ett bra jobb med den här också. Det jag var mest nöjd med var täckena, många fina utetäcken, fleecetäcken och innetäcken. Jag hade önskat mer dock, haha, mer träns, mer schabrak och fler snygga ridbyxor. Det fanns något bra i varje katagori, men jag vill ha mer. 

 

 

Här är några produkter ut den nya kollektionen som jag gillar. Jag har redan det bruna innetäcket och är glad att det äntligen finns en hals att köpa till! Sen älskar jag dunvästar så det var väl givet att jag skulle gilla den här också, haha. 

 

/Martina

kkk

Nästa vecka blir det kurs för Lisa två dagar i rad! Funderar på att låta honom sova inne då...

 

Förlåt för att jag inte har bloggat så bra i måndags, inget igår och inte så bra idag än. Jag har haft två ruskigt dåliga dagar med en massa bråk så jag har verkligen inte haft någon blogglust, MEN nu har det löst sig så hej, haha. 

 

Zetta har faktiskt fått vila i två dagar. Hon var som sagt bråkig i söndags och jag bara kände det måndag/tisdag att om jag skulle sitta upp på så dåligt humör som jag var på och börja bråka så skulle det bara bli dåligt. Om jag var grinig, hon började bråka, jag skulle tappa tålamod.. Nej, ingen bra idé! Hon är ändå så pass känslig så hon skulle ta illa upp i flera dagar säkert. Jag har tagit in henne och haft borstningsterapi och klappmys. Jag har inte ens velat träna nh med henne för jag har varit på just så dåligt humör, inte kul! Men vi har borstat och myst, det har iallafall varit väldigt trevligt :) 

 

Oscar har gått däremot, i måndags var det slingan barbacka igen i skritt och trav. Han kändes helt okej, men jag hade inte så mycket krav, bara red runt och gjorde många övergångar. 

Igår så red jag på ridbanan med honom. Alltså ja, han kändes lat faktiskt. Han gick helt okej, men han gjorde ingenting självmant, så himla oambitiös. Jag fick typ bära fram honom kändes det som, det var tungt och trögt. Väldigt, otroligt inte likt Oscar. Han fick en liten ponnyspark till och med, haha och då gick det faktiskt lite bättre. Galoppen var det bästa igår där var han klart finast. 

 

Idag ska Zetta ridas på slingan och Oscar och jag ska träna för Lisa! Det har jag längtat efter! :D 

 

 

Två gamla bilder på Oscar! :) 

Han var väldigt pigg och ganska så stark så det blev lydnad hela passet! Började med halter från skritt, sedan skritt och trav övergångar. 

Han var riktigt, riktigt laddad så till slut valde jag att i alla fall låta honom galoppera av sig lite grann, galopperade inga långa sträckor på raken utan kanske en av raksträckorna och sedan gjorde jag ett avbrott, i början var det svårt att få till avbrotten men det blev bättre och bättre hela tiden! 

Red även tempoväxlingar i både trav och galopp, och mot slutet av passet svarade han jättebra för både hand och skänkel!
Överlag är jag nöjd med passet, jag fick igenom det jag ville men brydde mig inte så mycket om formen (:

Amoure fick sedan gå ut med flughuva för första gången, och han var duktig :)

Jag har försökt lägga upp bilder från igår superlänge nu, men det går inte med mitt mobila nät, så dom kommer när dom kommer helt enkelt, men här är en, den enda jag lyckades få in här! 

 

/Martina 

Jag, Martina, har haft en lång dag av hästar, jobb, hästar och kompisar, men nu äntligen så ligger jag i min säng och tänker inte göra något mer än att tvätta håret. 

 

Dagen började tidigt med Brian så att jag skulle hinna ta honom innan jobbet. Sara och Katja var borta båda två så jag fick rida fina Brian idag! :) 

Jag red ett dressyrpass med honom på utebanan. Solen låg på så det blev rätt varmt, men Brian jobbade på fint ändå, han kändes riktigt taggad idag! I alla igångsättningar så studsade han till lite, haha, han ville iväg! Jag jobbade med skolorna en del idag och gjorde så att jag började långsidan med en öppna och red den fram tills mitten ungefär där jag la en 10-15 meters volt och fortsatte sen i sluta resten av långsidan. Sedan växlade jag och red slutan först och fortsatte sen i öppna efter volten. Brian kändes bra, han lyssnade väl idag och var fin i form och steg. Åh, han är så fin <3 

I galoppen så tränade jag mycket på själva fattningarna, så jag galopperade bara korta sträckor, typ en halv långsida åt gången, bröt sedan av och fattade ny. Jag älskar ju alltid Brians galopp, men idag kändes det ännu rundare än vad den gjort tidigare för mig, det var superkul att känna på. Jag var väldigt nöjd med det här passet och önskar att jag tjatat mer på min mamma om att komma ut och fota :( 

 

Brian med sin ena matte Sara. (Förlåt och tack för lånet av bild, Sara)

 

Därefter så var det jobbet i många timmar och vid 7 var det stallet igen! Då följde min mamma med och skulle fota lite, superskönt eftersom hon tog in Oscar åt mig då, så jag behövde bara hämta Zetta ut sommarhagarna :) Jag tog in Bebis och fixade med hennes sår innan det var riddags på Zetta. Det blev ett dressyrpass på utebanan det med, men inte alls som Brians utan rätt dåligt. Jag började i skritt och trav med mycket övergångar och ville sen få henne att bara rulla på i en lugn trav. Hon kändes lite störd redan från början, tjafsig i munnen, försökte vända och lyfte i fram ett par gånger. Så jag var inte superglad, haha, men jaja. Jag ville ändå inte sluta med det jag höll på med, utan rättade henne bara och låtsades lite som ingenting sen och fortsatte bara att be om samma saker. På henne så tränade jag lite att både korta och länga formen på henne så att vi inte fastnar i ett läge bara. Jag red några öppnor på henne där hon tjafsade mycket först, försökte stanna och lyfta, men jag "sparkade" på framåt och red vidare bara. Vi fick några bra steg i varje varv och då nöjde jag mig och travade av henne. Det kändes inte värt det att bråka med galoppen idag när hon redan kändes lite bränd i huvudet. Hon ska få gå på uteritt imorgon och på tisdag iallafall, mycket träning den här veckan :) Det är bra det också iförsig, någon gång måste man börja sätta press på henne också. 

 

Gammal bild på mig och Zetta, dom från idag kommer sen! 

 

Oscar red jag inte ordentligt på idag. Jag hoppade upp barbacka och red ner på slingan med Jennifer och mamma på marken. Red ut i åkern i höga gräset där Oscar typ drunknade, haha. Sen travade jag runt lite fram och tillbaka på slingan en kort stund innan jag saktade av och sen släppte ut honom i hagen. Inget seriöst, men det är klart han skulle få vara med han också, haha! 

 

 

Bilderna tar vi imorgon istället, jag orkar inte fixa med det nu! :) 

 Vad tycker ni om att sätta upp andra människor på er häst? Gör ni det med ett syfte eller för att det är kul mest? 

 

Jag tycker det är svårt, väldigt svårt till och med. Det är ju ens häst, man har ett system och ett mål med ridningen och jag tycker därav att det är svårt att sätta upp någon annan "medan man håller på med något" så att säga. Om jag en vecka har ett litet problem eller något jag håller på att träna in så vill jag inte att det jobbet ska bli avbrutet. Sen finns det många lägen som det känns mycket bättre i, men överlag är det lite jobbigt eftersom man egentligen alltid håller på med ett jobb på sin häst; Man jobbar ju ständigt för att det ska bli bättre. 

 

Sen å andra sidan så tycker jag att det är kul att se min häst jobba, jag tycker det är kul att låta någon ta del av det som är jag och min häst. Det är kul att någon annan tycker om att rida min häst, kul att min häst lär någon något, kul att någon lär min häst något, jättenyttigt att höra en annan åsikt om hästen från någon annan. 

 

Jag är ganska noga med vem jag låter rida mina hästar och vill inte att det ska vara för många olika. Jag låter gärna någon prova min häst, men inte vem som helst helt enkelt. 

Sen måste man förstå att det är andra tankar kring vem jag låter rida Oscar, det kräver lite mer ändå i och med att han är ganska speciell (minst sagt). För Oscar är det jättenyttigt att ha olika ryttare på ryggen ibland för att vänja sig mer med andra, det blir både fysisk och psykisk träning! :) 

 

Hur tänker ni kring detta? 

Haha, min ponny gillar att lipa <3 

Idag så åkte jag, Lollo, Annika, Amanda, Linda och Anna till runsten på pay and jump! Jag gillar runsten! :) Så himla mysigt ställe! 

 

Oscar skötte sig bra, både i släp och i ridningen. På framridningen så hade jag inga superstora krav, jag ville att han skulle vara glad och tycka att det var kul. Han var lugn och fin, trängde lite i högersidan, men jag bråkade inte med det idag utan bara flyttade honom lite utåt i höger varv och tvingade så ut honom lite på vänstersidan som han inte ville lägga vikt på. Galoppen gick nog bäst på framridningen, han kändes framåt, men lugn och med på noterna. Jag hoppade fram två gånger på det minsta hindret innan jag hoppade räcket som stod framme på framhoppningen. På räcket kom han lite knasigt två gånger och hoppade av lite för långt ifrån och bara slängde sig över. Jag tog igenom förhållningarna bättre och han hoppade bättre. Tog oxern två gånger vilket gick bra och nöjde mig sen. Sen skrittade jag runt ute i väntan på min tur. 

 

Inne på banan så var han fortfarande lugn om inte lite ofokuserad, han kändes lite förvirrad, haha. Han verkade nästan lite förvånad när vi kom fram till hindrena, tog inte riktigt förhållningar eller halvhalter, så han kom nära ibland och långt ifrån ibland, men han ansträngde sig ändå, han hoppade upp sig när han kom nära, och sträckte ut sig när det blev långt. Och ibland då, då kom han rätt på hindrena! Jag är nöjd med rundan ändå, han kändes fin mellan hindrena, bytte galopp och lyssnade! Så jag är nöjd! :) 

 

Det blev inte så många bilder med min kamera, men jag lägger upp några av dom här. Amanda fotade mer, så vi får kolla på dom sen! ;D 

 

 

/Martina

Efter hoppträningen med Zetta så red jag ut på Oscar. Vi tog det väldigt lugnt på grund av värmen och faktumet att vi ska åka till runsten imorgon. Vi skrittade i cirka en halvtimme i skogen innan vi travade och galopperade lite på slingan. Han var superpigg, haha, det var kul! Och nog kom han ihåg att jag ville att han skulle byta galopp igår.. Haha, i galoppen så gjorde han självmant små, små S-bågar och bytte galopp i varje, haha, vi studsade fram en liten stund innan vi kunde hålla en och samma galopp. Jag ville inte vara för hård heller för han verkade så nöjd, som om han tyckte det var roligt att komma på något nytt. Han har ju gjort några byten förut, men det är inget vi tränat på. 

 

Sen myste vi lite inne och gick ut till hagen :) Jag åkte iväg till stranden med några kompisar, åt middag och hade lite mys innan jag gick tillbaka till stallet och tog in Oscar. Jag duschade honom och gjorde iordning boxen åt honom innan jag gick och spelade brädspel! Mysig dag! 

 

Dagen började 07.00 i stallet, tiiidigt. Jag började med att ta in Zetta och träna lite NH med henne. När jag började böja igenom henne så var hon avspänd direkt vilket hon inte varit tidigare, så det var jättekul. Jag gjorde bara två övningar med henne idag då hon inte är så mycket tränad och hon behöver få smälta övningarna lite. Vi jobbade med backningen och att flytta bakdelen. Backningen gick väldigt bra, bara att hon tappade fokus ibland och började titta på annat. Det är bland det mest irriterande dom kan göra, haha, inte ens titta på en. Men men, det blev bara bättre och bättre, hon fick mer och mer koncentration faktiskt. Hon tyckte det var lite svårt att flytta bakdelen till en början då hon trodde att jag ville att hon skulle börja gå. Men efter en stund så började hon ta små, små steg i rätt riktning och där avslutade vi. Jag kände mig nöjd och hon avslutade med att göra rätt, så det kändes bra! 

 

 

Efter detta så var det hoppträning för Eva. Vi började med att travhoppa ett kryss med bommar innan och sedan bryta av till trav igen efter för att trava över flera bommar. Det gick över förväntan ändå, hon landade i galopp och bröt av när jag bad om det, även om det blev springigt ibland. Efter en stund så lades den andra bomserien upp till ett räcke och vi rullade på i galopp efter första och över andra hindret också. De första gångerna så klämde hon in ett extra språng innan andra hindret, och det blev svårt att få fram henne för när jag la till skänkeln eller en smackning så blev hon lite förskräckt, haha. Men med lite mer skänkel från början bara så kom vi rätt på fyra sen. 

Sedan hoppade vi några enkelhinder på diagonalerna där hon överhoppade "något" över ett hinder som det stod sockerbitar i. Hon hoppade seriöst skithögt, haha, 1.50 här kommer vi. Haha, inte. Men det gick bra iallafall :) 

 

Nästa övning var en serie med tre galoppsprång mellan ett räcke och en oxer som det stod regnbågsskärmar i. Jag tror mest att hon började bli trött här, kom in hastigt på första och inte hann titta ordentligt för här började hon stanna. Hon är inte en häst med stopp i sig egentligen så jag blev lite paff. Det jag känner var dumt i efterhand var att jag inte gick på lite mer i det läget. I mitt huvud så fanns bilden "om jag trycker till så hoppar vi 1.60 minst nu" och jag hade ingen lust att gå på flygtur så jag mesade, vilket också var dumt för då stannade hon ju igen. Vi kom över hindret många gånger, men sprången där blev inte bra alltså så det var lite sämst! Vi tog en liten paus här och skrittade innan vi hoppade vattenmatta i en kombination vilket gick bra. Sen tog vi regnbågen igen och då funkade det bättre. 

 

Vi hoppade ingen bana idag för hon var redan så trött och hade kämpat på bra ändå. Det är mycket hon ska lära sig i hoppningen; Vi är på en bra början, men jag behöver hoppa henne mer och komma igång och verkligen lära känna varandra och ge henne mer rutin. Av den anledningen bestämde jag att Oscar får följa med på pay and jump imorgon istället för Zetta. Jag tror absolut att hon skulle palla det och hon kan definitivt hoppa en bana, men jag vill att hon ska få en så bra grund som möjligt på tävlingsbanan och inte koppla det med något negativt, inte i nu direkt. Så om det skulle gå dåligt imorgon känner jag att jag kanske pressat och gjort det kopplat till stress att åka iväg om det inte funkar. Hade det gått bra så hade det gått bra, men jag väljer att träna och hoppa henne mer innan vi drar ut. Och dessutom får jag hoppa min älsklingsponny då, så det gör mig absolut ingenting! :D 

 

 

/Martina

 

Istället för att bara rida så tycker jag om att jobba från marken med hästen också. Förutom arbetet man gör så blir det ett annat sätt att knyta band till sin häst. När jag säger jobba hästen från marken så menar jag inte longering och tömkörning (även om det också är super), utan jag tänker på ledarskapsövningar i lite NH-tänk. 

 

(Det finns hundra olika stilar och metoder att träna ledarskap från marken. Alla har sin egen tankegång och sitt eget sätt, men jag skriver utifrån hur jag tränar det. )

 

Ledarskapsövningar gör man inte alltid för att man måste, utan för att det kan vara bra för både häst och människa att göra något annat tillsammans som inte kräver så mycket utav hästen fysiskt. Jag tränade NH med en fjordhäst jag red mycket förut och jag kan lugnt säga både att vi fick ett nytt band och att hon blev mer lyhörd både från marken och i ridningen. Jag tror absolut att det man gör på marken påverkar ridningen också. Om jag någon dag känner att Oscar är kaxig och respektlös i ridningen så sätter jag på repgrimman och bara gör några basic-övningar och jag har alltid känt att det faktiskt har gett något. 

 

Sen finns det de mer extrema fallen där man bara måste hitta ett sätt att jobba med hästen utan för stor press för att upprätta någon slags kommunikation över huvudtaget. Typ som Oscar. 

När Oscar kom till oss och jag började jobba med honom så var det först bara borstning och pyssel, men sedan började vi med NH-träning. Den första övningen vi gjorde var bara att han skulle böja halsen emot mig, så som man gör när man stretchar med en morot eller så, inget avancerat; Men det var just då tillräckligt för att han skulle slå knut på sig själv och börja snurra på stället i panik. I den här övningen så står en mentalt avslappnad häst still med bakdelen och bara följer med för det tryck du ger. I det här fallet en hand på nosryggen. Oscar var så spänd så jag behövde aldrig röra hans nos när vi tränade in det här, han flyttade bara jag tog handen emot honom, vilket han gör än idag i den här övningen, men nu utan att vara rädd. 

 

Senare när Oscar och jag kom in på fler övningar, bara som att backa eller be honom komma till mig så fick han panik och skenade iväg varje gång man gav honom en signal. Det var så med varje ny övning man introducerade för honom, han behövde sticka iväg några gånger innan han insåg att jag inte skulle döda honom. Nu var ju Oscar ett extrem fall i och med att han blivit misshandlad och hade så dålig tillit till människor. 

I träningen så såg jag till att skapa ett "happy place" åt Oscar, där det inte fanns någon press alls utan bara lugn och mys. Det är fortfarande idag det ställe han väljer att gå till om han känner press ifrån marken när jag är med honom, det är fint att de signalerna ligger kvar. 

 

Det jag försökte poängtera med mini-historian om Oscar var detta; Om jag hade försökte sitta upp och lösa problemen från ryggen på en gång så hade vad som helst kunnat hända. Jag kunde blivit skadad, han kunde tappat all tillit och inte velat bli riden mer, det kanske hade gått bra eller så hade han varit en lika stressad häst än idag. Det vet vi inte, men jag är ändå glad att vi började på det sättet som vi gjorde. Vissa detaljer kunde kanske varit annorlunda, men själva ledarskapsövningarna är det bästa vi har gjort, annars hade han inte varit där han är idag. 

 

Vare sig det är en problemhäst eller en välhanterad snäll häst så är det alltid roligt att lära känna varandra på nya plan. 

 

 

Bilderna är inte från någon gång då vi tränat NH, utan det var en gång då jag hade ridit honom och släppte honom lös på banan sen. Jag kallade in honom och då kom han direkt och myste, han sticker alltid huvudet under armen på en när man tränat klart eller bara leker från marken. När jag ser bilderna önskar jag verkligen att jag tränade oftare, det är så häftigt att vara så nära på flera plan. Nu kommer väl Oscar och jag alltid vara nära, men jag önskar att jag tog mig tid att variera träningen mer för tillfället. 

 

/Martina