Nu ha jag i alla fall börjat ta tag i olika anmälningar till tävlingar. Som det ser ut nu är det nästan bara LB och LA vilket är riktigt skoj. Dock har jag varit lite sen med att anmäla så just nu ligger jag som 10e reserv i alla klasser, men jag tror nog att jag kommer med. 

 

 

(Ville inte starta LC:1 egentligen men de hade inte LA första dagen)

 

 

Sen vågar jag inte riktigt planera mer med mina höstplaner, och alla tävlingar är inte klara än så vi får se hur det blir. Förmodligen lär jag åka på en 3 tävlingar till efter det. 

 

Som ni ser fick vi lite småmissar, halterna blev sådär och ni ser ju att jag inte riktigt fick tillbaka honom efter galoppökningen. Men annars tycker jag att han kändes fin, något kort i formen men det jobbar vi ju på hela tiden. En helt annan ridbarhet i alla fall :) Domaren tyckte som sagt väldigt mycket om hans energi.

 

Vanligt perspektiv

 

Ryttarperspektiv 

 

I början låg vi lite lågt på den lokala fronten. Förutom våra 70% i LC och 68% i LB på klubbtävlingarna på Veda så hamnade vi tyvärr under 60% två gånger. På team aspvik kände jag inte ens igen min egna häst och tappade allt hopp tyvärr.

Men sen tog vi igen. Med tredje plats i omg1 i Allsvenskn fortsatte det positiva att bara flöda. På gömmargården red jag på 67% i LC och blev placerad. Efter det, Tyresö 66% och placerad, liten miss på sollentuna, men då fick vi i alla fall veta att vår sämsta ribba ligger på 62%. Efter det tog vi ännu en gång igen med att leverera 71% i LB på 4Ben, med bara något poäng från att vinna hela klassen blev vi trea. Sedan sist men inte minst nu senaste på Hallstavik, där Yngve varit jagad dagen innan och nära på att stryka sig rider ihop 66% och placerar sig och sedan tar igen i LA där vi helt överaskar oss själva och blir 4:a i klassen på 64%. 

 

Jag kan alltså nu säga att min häst har placering i LA. Det är något som jag faktiskt ärligt talat ALDRIG trott. Det känns som om jag har bevisat så mycket för mig själv och andra att vi kan. Jag och min lilla fux på ynka 155cm kan gå in och placera oss 4a med bara något poäng från att vinna i en LA. 

 

Men det är inte bara placeringarna som spelar roll. Det viktigaste för mig är hur TRYGG han är i sig själv. Att han fullt ut litar på mig i alla lägen hela tiden. När vi köpte honom gick han inte nära domarbord, han gick inte att hålla i på tävlingsplats och han var konstat rädd. Jag trodde ett tag att han ALDRIG skulle bli lugn. 

Men jag hade fel. Idag går han in, även om han är skeptisk, så frågar han mig först, han frågar mig om JAG tycker det är läskigt och han litar på MIG. För mig är det helt sjukt att få den respekten av en häst som i vanliga fall tycker allt är konstigt. 

Vi har kommit varandra så nära senaste halvåret och jag vet att han älskar mig precis lika mycket som jag älskar honom. Annars skulle han inte ställa upp, för han är ju ändå bara en häst. 

 

Dessa mål satte jag upp för 2013, alltså mer än ett halvår kvar, men de är redan satta 

• Starta LA på godkänt resultat

• Fler placeringar i LB

• Flyt i öppnor/slutor och skänkelvikningar

• Bli lite modigare själv så Yngve blir modigare

• Fler stadiga resultat än tidigare

Film från ärevarvet! Haha knäppis.

 

Film från prisutdelningen. Åh han är så gudlomligt söt. En riktig charmör. 

Massa bilder kommer också!

 

Framridning:
Han var fin och pigg! Märktes att han var glad för han busade lite och ver verkligen på tårna men ändå fin. Gjorde inga våra saker utan bara ville få ett bra flyt. Man kände på sig att det kunde gå helt fel inne på banan eftersom han verkligen kunde expldoera men ikke!

 

På banan skärpte han sig ordentligt och blev superfin. Gjorde inga missar och det flöt på så himla bra. En tår rann ner från kinden när jag red upp sista gången och jag bara log. Han gjorde verkligen sitt allra bästa igår och kämpade på. Jag var så himla nöjd efter och ännu mer nöjd när jag såg att vi ridit på 71,2% och nytt personbästa.

Det slutade på en tredje plats, dock var jag bara 0,5 poäng från att komma tvåa och 1,5 poäng från att vinna. Alltså vinnaren hade typ 71,7% haha. Nära! Ändå hur nöjd som helt. Väldigt mycket åttor och bara som sämst två 6or. Det vi kunde förbättra var bara att våga mer i ökningarna, tycker både domaren och jag!
Man kan inte bli mer nöjd! Älskar min lilla fina <3

 

 

 

Mina mål med tävlingen är att hitta ett flyt genom hela programmet, vara positiv och INTE visa mina missar, utan bara le och släppa det - fortsätta rida. 

Vill att Yngve ska vara mjuk och lösgjord, självklart inte spänd men det tror jag inte han är. Tävlingen är utomhus, precis som framridningen. 

Jag tror Tove ska med så hon kanske fotar lite :)

 

Lagom stort för dressyrtävlingar, lite trångt kanske på hopptävlingar. Det var på grus och det fanns skottkärra och så. Dock inga funktionärer. 

 

Det fanns två ridbanor att rida fram på, en större och en mindre med olika underlagså man kunde välja det man tyckte passade sin häst bäst. Mycket bra! Låg nära ridhuset och parkeringen. 

 

Banan:
Stor collecktingring och helt okej ridhus. Tyckte underlaget var liite tungt. Det var domarbord och läktare på hela långsidan. Ganska ljust och bra musik. 

 

Cafe:

Fanns lite smått och gott. Tror inte de hade något vegetariskt att äta, men det fanns hamburgare. Inte det bästa, men ändå helt ok. 

 

Övrigt:
Fanns Equipe och de visade alla resultat på en stor tv i cafeterian. Man kunde även se tävlingen från cafeterian. Det var även fasta starttider.

Sen tyckte jag att man kunde hållit tävlingen ute när de hade två ridbanor men de hade säkert sina anledningar att hålla den inne!

 

 

Den blev ju som sagt delad i två eftersom minnet tog slut. Så det ni missar är första galoppdelen. 

Amoure har ju blivit så himla het i hoppningen, och nästintill svår att rida. Han hoppar ju alltid men han ligger liksom på framåt samtidigt som han kurar ihop nacken och inte tar stöd på bettet. 

Det här gör att jag får ett väldigt svårt läge ridmässigt och ridbarheten försvinner lite. Det är svårt att få bra språng och det blir liksom att han hoppar utan att hoppa, hehe.

 

I första klassen hade vi ett ner, och i andra två men jag såg det som skolningsrundor. Samtliga nedslagen var i svängar och anledningen är då jag svänger så trycker han ihop nacken och när jag försöker få honom att sträcka ut halsen innan hindret drar han iväg istället. Generellt hoppar han bra, men de här sprången på räcken i svängar funkar inte riktigt när han är såhär.

I andra klassen kändes de sista tre sprången riktigt bra. Då fick jag en ridbarhet och han lyssnade på mig, och framförallt så var han lugn. Till allra sista hindret kunde jag till och med länga helt på tyglarna och klappa honom utan att han drog iväg. Seger! 

Han leker väldigt mycket i hoppningen just nu, hoppar hit och dit, byter galopp fram och tillbaka och försöker få allt att framstå som en lek. Det är roligt att han tycker att det är kul men han måste samtidigt lyssna på mig. Han är ju fortfarande väldigt valpig, den delen blir ju bättre och bättre, och måste förstå att han faktiskt börjar bli en stor pojke nu.