Jag har nu läst ett par inlägg hos andra bloggare om hur många "skyller ifrån sig" på hästen. Jag har svårt att identifiera mig med detta då jag själv hellre skyller på mig och min ridning än på min häst. Jag ser hellre att jag misslyckas än att min häst gör det.

Jag tror på att det är jag som sätter grunden för hästen - inte hästen som sätter grunden för mig. Självklart kan jag komma längre med en bra häst men om jag inte bibehåller och tar vara på hästens kapacitet så kommer vi inte någon vart. 

Självklart kan jag ibland säga att "han kändes spänd", men det ligger så mycket mer bakom den enkla meningen. Vilken häst som helst kan vara spänd och det är jag som ryttare har ansvaret att rida den avspänd.

Vi påverkar hästen mer än vi tror - och allt vi gör får effekter och resultat på hästen.