Amoure kändes, precis som han gjort de senaste dagarna, låst i vänstersidan så jag stannade till på en äng där jag jobbade igenom honom ordentligt. 

Jag tycker att han är lättast att ta igenom i galoppen så därför jobbade jag med mycket tempoväxlingar där samtidigt som jag ställde igenom honom, detta gjorde jag i båda varven men med större fokus i vänstervarv.

När Amoure känns spänd så gäller det verkligen att få honom att tänka fram till bettet - och ibland är det lättare sagt än gjort. Det gäller att ha tålamod och ta igenom det, hur mycket det än stretar emot.

 

Efter ungefär halva passet kändes Amoure väldigt fin och därmed fick jag en bra ridkänsla, satte honom ordentligt på rumpan i galoppen och jobbade med lite öppnor och slutor. Avslutade med att trava hemåt i en låg form och då sökte han hela tiden stöd på bettet - nästan så att han blev lite tung men det gör verkligen inget.