Dubbel uppsättning av det mesta plus broddar, nummerlapp till ryttaren och medical card. Och en klocka om man rider med det.

Hur går det då till? Nu kommer jag att förklara hur en endagarsfälttävlan för ponny går till, eftersom att det är det enda jag själv har ridit.

Precis som vid alla hopp- och dressyrtävlingar börjar man förstås att visa vaccinationsintyg, men i samband med det ska man även betala veterinär- och ambulansavgift (anges i ryttarmeddelandet) och få nummerlappar till nummervästen.

 

Dags för dressyr! Tänket är precis som vid vanliga dressyrtävlingar med framridning och sedan in på banan. Den enda skillnaden brukar vara programmen och så är bedömningen lite annorlunda. Procenten omvandlas till straffpoäng, exakt uträkning orkar nog ingen komma ihåg men man vill ha så lite straffpoäng som möjligt. Exempelvis så är 60 % även 60 straffpoäng medan 64 % är 54 straffpoäng.

När man har avslutat dressyren har man 30 minuter på sig att byta utrustning och hoppa fram, sedan ska man in på banan och hoppa. Jag tycker att det är ett ganska bra system då man själv kan bestämma hur många språng man vill ta och sedan i princip gå direkt in på banan.

Samtidigt som man hoppar kan andra ryttare gå banan och de har inte alltid så bra uppsikt så man får vara beredd att skrika om någon står i vägen ;)

 

Efter hoppningen ska man veterinärbesiktiga hästen, då kollar veterinären lite på det allmäna tillståndet och så får man springa fram och tillbaka i trav. Om veterinären ser något konstigt får man springa igen.

Det brukar vara en bestämd tid för veterinärbesiktning så den får man anpassa sig efter.

 

Det brukar vara ett par timmar mellan hoppningen och terrängen, och då kan man, om man inte redan gjort det, passa på att gå terrängbanan. Det brukar oftast finnas två stycken utsatta tider för bangång, och då får man ofta gå tillsammans med banbyggaren eller någon annan ansvarig. Jag tycker defintivt att man ska gå med på bangången åtminstone en gång, då får man oftast lite tips på hur banan ska ridas och även tips om olika vägar man kan ta. Jag brukar gå bangång i grupp först och sedan brukar jag gå igenom banan själv.

 

Framhoppningen till terrängen är precis som till vanlig hoppning, förutom att man hoppar fram på några fasta hinder. Det brukar åtminstone finnas två olika hinder, de flesta har fler.

Man får för det mesta en fast starttid till terrängen så man vet när man ska gå upp till startfållan (startlinjen). Det är alltid någon som står med klocka och räknar ned så man vet när man ska rida iväg.

Antalet hinder, höjd, tempo och bansträckning avgörs av vilken klass man rider. I en P70 brukar det vara ungefär 11-12 hinder och i P80 någon mer. I 1* kan det vara mer än 20 st hinder.

 

Efter terrängen ska hästarna skrittas av ordentligt, eftersom att det är stor ansträngning för dem.

 

Prisutdelning i fälttävlan sker oftast till fots, hästarna kan alltså få sin belöning i transporten direkt efter start. Den brukar ske vid sekretariatet eller liknande plats ca 30 min efter att klassen har avslutats.