Vilken tur jag har! Hältan var bara tillfällig. Igår då mamma åkte till stallet var den helt borta. Jag hade varit i skolan hela dagen igår och kom inte hem förän klockan nio. Jobbigt för jag var verkligen orolig. Tänk om det hade varit en senskada och han hade fått stå i 6 månader... Åh kan inte ens tänka så. 

 

Vi valde att släppa ut honom i vanlig hage igår utan att veta hur han var. Det sista jag vill är att sätta honom i sjukhage eftersom han hatar det. Han blir verkligen ledsen. Men tänk om han hade haft så ont att han inte kunde gå och så skulle hagkompisarna börja bråka. Då skulle han inte ha en chans att ta sig därifrån. 

 

Men som sagt, vi hade tur och han var inte halt igår. Efter mamma hade pratat med Lollo kom de överens om att han kunde ridas lite och han visade inget då heller. 

 

Idag åker jag dit och promenerar honom i en halvtimme kanske. Och känns det bra sitter jag nog upp och rider lite försiktigt jag med.