Hur viktigt är det egentligen att vinna? Har tänkt på det en del och för många är det nog väldigt olika. 

Dock måste jag nog säga att alla nog tänker på det inför varje tävling, i alla fall placering. 

 

I början då jag började tävla Yngve hade jag inte alls tankarna där. Eftersom jag var den första att tävla honom så kunde jag inte förvänta mig något sådant. Dock tänkte man väl alltid att en rosett vore kul, men blev aldrig besviken heller då vi inte fick det. 

 

Sen då vi båda blivit mer vana vid tävling satte jag helt plötsligt mycket större krav på mig själv. Åkte jag ut på en lätt klass så skulle jag hem med placering, punkt slut. Detta var dock inte speciellt bra för min del. Jag blir allderes för nervös och tänker på att jag måste prestera prestera pretera vilket bara ledde till att det gick åt helvete. Jag blev för nervös, Yngve blev för nervös. 

 

Medan jag kunde åkte ut på en tävling som kanske var för svår och faktiskt lyckas få riktigt bra procent. 

 

Jag vet att för vissa så behöver de den där kämpar glöden att det är vinna eller förlora som gäller och inget annat, men jag klarar inte det trycket. Jag måste gå in med attetdyten att procenten och platsen spelar ingenroll, jag vill bara ha en bra känsla. Då går det oftast bäst för min del. 

 

Det är lite jobbigt att jag i början av tävlingarna inte alls var nervös medan nu, ett år senare kan jag bli jätte nervös. Det förstör verkligen för mig. Men ska lägga ner hela prestationstankarna nu inför tävlingarna och bara tänka positivt och att det får gå som det går. 

Vi tävlar ju ändå för att det är roligt (Dock har man ju alltid ett mål om plakett och rosett)