På framridningen kändes han lite loj, men väldigt lugn och onervös. Väldigt skönt för det brukar vara tvärtom! Men loj delen kan jag leva utan.

Men försökte få lite tryck i honom men han var väl lite bekväm av sig idag. Väl då jag började rida för MArtin så vet han att galoppen är det jobbigaste och svåraste just nu med Yngve. Så vi travade lite grann bara, satte ett högt tempo i honom som han skulle hålla, innan vi började med galoppen. 

 

Kan bara säga att Yngve fick en riktig hårdträning. Martin sätter liksom ribban högt hur han ska gå och lite "här ska inga fötter släpas" liksom. 

Yngve gör så i galoppen att han spänner upp sin form och liksom trippar i galoppen utan att ta stöd på tygeln. Han liksom vägrar att jobba tillsammans med mig och låser sig. Så Martin ville ha honom lägre och rundare i formen så vi kämpade på för fulla muggar tills han började runda sig och då började man känna den "bra" galoppen man vill ha. Höger varv var klart svårast, i vänster fick vi till det ganska fort men i höger fick vi hålla på ett tag. Yngve var helt slut efter, men gud vad nyttigt det var för honom! Och dessutom har jag också tagit ännu ett steg framåt i hur jag ska jobba bort den hemska galopp vi har idag. 

 

Har bestämd mig att jag ska runda och sätta formen lägre nu i galoppen lite varje ridpass. Tillslut hoppas jag att han kan hamna där själv, och då kan man liksom börja plocka och samla. Men nu måste jag bara jobba så jag och Yngve är på samma sida, utan en fight.