- Att jag får motionera med matte på ryggen igen. Då kan jag springa fort och slipper snegla på tomten som går bakom mig hela tiden.

- När jag får galoppera, på riktigt, ute i skogen. Visst, jag får galoppera i ridhuset men det är dötrist för det finns ju väggar överallt.

 

- Sånna där trumpinnar som folk går med. Tove kallar dem för stavar, men jag tycker att det snarare liknar gigantiska trumpinnar - och så låter de precis så. De trummar mot marken och de är J-Ä-T-T-E-L-Ä-S-K-I-G-A. Det enda som kan klassas som värre är sånna där rullskidor. Då har de både dessa förfärliga trumpinnar, och skidor PÅ HJUL! Vad är det vettiga med det? De låter och det är skidor, PÅ HJUL. Onödigt.

- Is och slask, för då får jag inte springa fort. För "det går inte och jag kan halka", suck. Jag har koll på mina ben!

- Varför får jag inte springa på terrängbanan? Det är (nästan) bara då som matte släpper mig och låter mig leka. Där är jag kung!