Igår såg jag fram emot att rida ett ordentligt dressyrpass på Amoure, men han hade helt andra planer och ett lugnt dressyrpass blev ett konditionspass i rasande tempo. 

Började med att arbeta honom i skritten och i traven under lättridning vilket gick jättebra, där var han lugn och lydig så jag red en massa tempoväxlingar och övergångar vilket gick bra.

Sedan slog det, som vanligt, slint i huvudet på herren när det var dags för galopp. Då fanns det inget annat i hans huvud, jag tänkte att om han får galoppera av sig så blir han nog lugn, men det hjälpte väl inte precis. Han fick i alla fall galoppera på i sitt egna tempo medan jag jobbade honom i en längre form och så jobbade vi även med att reglera sprången över bommar, gick i alla fall att korta och länga men det där med att sakta av...

Passet som skulle bli mer travpass blev ett renodlat galoppass på en lite väl pigg och glad ponny som inte riktigt verkade förstå att jag satt på ryggen. 

Jag blev ganska trött på att han bara sprang så jag satte mig ned, red på en 20 meters volt och försökte få honom lugn och sluta streta emot och bara springa i avsaktningarna, gjorde han det så sa jag till honom och så började vi om. Det jobbigaste är att han börjar springa på tvären i traven i högervarv om han tycker att jag ställer krav. Suck.

Grejen är ju den att han är jättefin i galoppen, och skritten, men traven är bara kaos...

 

Vet inte riktigt vad jag ska göra med all den här energin, han skulle nog behöva röra på sig flera gånger om dagen för att lugna ner sig lite. Tyvärr rör sig ju hästarna knappt i hagen nu när det är så lerigt och dant och energin bara samlas i min knäppa ponny. 

Ikväll fortsätter vi i ridhuset och jag hoppas att han ska vara lite trött och ridbar efter gårdagens pass. Är det att hoppas för mycket? ;)