Det hela började med att vi inte ens fick vara med. Lördag morgon var jag första reserv, det var 39 anmälda av 40. Då skulle jag ju så klart få komma med men de hade ändrat sig och ville bara ha med 39 stycken fast det skulle vara 40??? Så jag ringde och tjatade och tjatade tills de lät mig få vara med. 

 

Eftersom Högvreten är grannstallet så skulle vi gå dit. På vägen dit så skulle vi korsa stosommarhagen. Då hade någon lagt ner staketet. Det var ändå inte helt nere så då Yngve skulle kliva över fastnar han med en bakhoven i staketet och får panik. Han springer över mig med staketet och går omkull. Jag får honom över mig, han sliter sig tar sönder tyglarna och springer iväg. 

Kul. 

så vi får spendera en kvart med att försöka fånga en väldigt rädd, nervös häst. Då vi får tag i honom är han väldigt stressad men inte halt (puh) Kunde verkligen gått såååå mycket värre till. 
Men schabraket var grönt och jag hade inga tyglar. Ringde Tove och hon åkte och fixade tyglar (tack Tove) 
Jag fick också ringa Sara och be henne komma hjälpa oss eftersom vi var tvugna att gå över vägen med honom och hade inte lust att han skulle slita sig då med. (Tack Sara)

 

Väl vid högvreten var han fortfarande väldigt stressad men jag tänkte hoppa upp och kolla att han inte var halt i alla fall och det var han inte. Men han var vääääldigt hysterisk och det gick inte att skritta. Så fort jag red nära en annan häst dampade han sönder så fick hålla mig undan hela tiden. Han har inte varit så här *pigg/hysterisk/galen* sedan förra vintern. 

Jag hade svårt att rida honom och han var sjuuukt spänd. Gick som en arabhingst och jag hade inte mycket kontakt alls. Bitvis kändes det helt ok men han var alllllderes för spänd.

Utanför banan sa funktionärerna åt mig att hålla mig undan eftersom han var som han var. Och då är det ju viktigt att tillägga att han aldrig är så här på tävlingsplats i vanliga fall.

 

Inne på banan var han sjuktstark innan startsignal men han var inte så tittig på något bara vääldigt spänd. Programmet gick bra jämfört med var vi vart med om innan men så fort det var en raksträcka fick jag bara sitta och bromsa. Eftersom han var så spänd fick jag inte egenom mina signaler, det blev mistag som fel galopp, taktfel, osv. Jag är inte nöjd alls. Överhuvudtaget. Så här ska det inte bli och allt var bara FEL. Alla våra rutiner höll inte. Vi brukar knoppa, lasta, ta  ut, visa allt i god tid sedan rida fram i godtid osv. Nu var allt helt mot vad vi brukar och han blev stressad. Inte alls så här det ska vara och tävla och jag är inte alls nöjd. Har satt på mig själv att alltid rida över 60% och nu fick vi 57% så är inte nöjd alls! 

Men nu ska vi ta det lungt ett tag. Den här hösten ska vi träna träna träna, galoppen ska bli BRA och ingen stress. Augusti blev det sammanlagt 7 starter vilket är väldigt mycket så nu ska vi ta det lungt. Bara två lokala kvar den här hösten, en i oktober och en i november. Annars ska vi bara på klubbtävlingar och ha kul där han känner sig trygg!

 

Vissa saker är jag vääldigt nöjd med ändå. Sista trav programmet efter galoppen var väldigt bra. Ökade traven var super och sedan tillbaka till vanliga traven var galant. Halten var bra och uppridningen var vekligen super, halten satte han som han aldrig gjort något annat så hade han inte varit med om allt det där och varit mindre upprörd och spänd hade det gått sjukt bra och det känns bra att det är så i alla fall. Dommarens kommentarer var precis som jag tyckte så det var bra!