Planen var att köpa en femåring som var startad ett par klasser i hoppning, och gärna någon dressyr. En valack på ca 144 cm, välriden men långsamt tagen. Gärna en connemara, men en New Forest skulle inte heller sitta fel.

 

Jag kollade mååånga annonser på ungponnysar, det fanns ett brett utbud men de fem-sex åringar som var av intresse hade redan gått höga klasser och kosta därför strax över 100-tusen strecket. Jag hade inget behov av att köpa en ponny som gått höga klasser redan, tvärtom, jag ville ha en ung ponny just för att jag ville utbilda denna själv. Ganska logiskt.

 

En dag såg jag en annons på en söt connemara. Han var bara 4 år och hade inte alls gjort mycket, men jag tittade på lite videos, kollade upp stammen och mejlade sedan tjejen som hade honom.

Hade mejlkontakt med Josephine ett tag och sedan bestämde mamma och jag oss för att bila ned till Skåne där han stod och provrida.

Jag var redan då ganska säker på att han var en ponny som skulle passa mig, annars hade vi aldrig åkt. Största anledningen till att jag ville ha honom var för hans pappa som gått mycket fälttävlan upp på internationell nivå.

 

Sagt och gjort, provridning blev det. Två gånger och jag tyckte verkligen om honom, det gjorde även mamma.

Han var söt och social, men även riktigt mysig att sitta på. Lite busig och lite outbildad men det skulle vi få bukt på. Han var lugnt tagen men välriden i det han kunde, helt klart. 

Det tog nästan en månad innan vi hade bestämt oss, vi vägde för och nackdelar och funderade över ifall jag inte skulle fortsätta leta efter en femåring i alla fall.

Till slut bestämde vi oss i alla fall för att det var honom jag skulle ha. 

 

Han hade en sådan otrolig glimt i ögat, en härlig inställning och var sådär gosig och social. Jag gillade honom från första stund, så enkelt var det. Och nu är jag ju väldigt glad att det blev vi två :)