Lite kärlek
Liksom Amanda så har jag shoppat en del hästsaker den här helgen, haha, men jag väntar med att visa det så det inte bara blir såna inlägg på rad.
Men jag tänkte lägga upp lite blandade bilder på några hästar som kommit och gått genom åren :)
Det här är bara ett urval av hästar, jag orkar inte leta upp bilder på alla, haha, men här har vi några stycken iallafall!
Frida är den tuffsigaste, mest bockande och envisa fjording har någonsin har mött, haha. Jag red henne under 7 år och ramlade av mer än jag gjort på någon annan häst. Men hon var och är bäst, min lilla Frida.
Nickolina var också en bråkig häst. Hon bet och sparkade folk hon inte kände eller tyckte om och slängde av de som tyckte att man skulle rida på henne. Men hon var riktigt kul att köra och fick alltid superfina föl. Jag tyckte att det här lila gulligulliga behövdes på henne, hon behövde vara lite gullig. Vi blev bra kompisar iallafall hon och jag.
Charlie har redan visats lite kort här på bloggen, i inlägget om Oscar. Han var en haflingervalack som jag red en hel del. När han kom så kunde han inte galoppera, han kunde inte trava längs fyrkanten och var bara allmänt lost, haha. Nu minns jag inte ens hur länge han stod hos oss, men inte var det länge, typ ett halvår kanske, men han hann bli så himla tuff i dressyren, riktigt cool var han! Och han lärde sig att trava över en bom, haha..
Stackars lilla Lady hade det inte jättelätt. Hon var ett varmblodssto som jag och min kompis Cattis förbarmade oss över. Hon var väldigt osäker i ridningen, men världens snällaste. Vi red henne under en period och började precis komma henne lite närmre när hon fastnade med benet i hagen och vred om det ett helt varv. Hon försökte alltså snurra på stället och bröt av sitt eget ben. Bland det hemskaste och äckligaste jag varit med om.
Jag blev medryttare på Sixten när han stod på Skalmsta och följde sedan med till Grana när han flyttade dit. Det var så jag hamnade på Grana från början :)
Sixten var inte så gammal, 7 år har jag för mig, och inte riden så mycket på grund av att han hade spatt av den värre sorten. Han hade perioder då han var fräsch och fin, men dom sämre perioderna blev fler och fler så Anna som ägde honom var tvungen att ta det svåra beslutet att ta bort honom. Fina gubben!
Efter Sixten så tog Anna hem söta lilla Samita. Hon var verkligen min typ av häst, åh hon var så mysig! Supersnäll var hon, sammarbetsvillig och hoppade fint. Anna hade henne på foder och lämnade tillbaka henne när hon köpte en ny häst.
När Samita åkt så hade jag Elton på foder i ett år. Han gick från en gul ångvält till en fin liten ponny! Och sen tillbaka till ångvältsfasen, haha. Nej, han var super att ha, roliga lilla häst. Bästa gymkhanahästen, haha.. Granafolk vet vad jag menar ;)
Här har vi Hatten som jag var medryttare på. Vi tränade för Maria Gretzer, hoppade terräng, tränade dressyr och tävlade lite grann. Hattens ägare var med om en olycka och sålde sedan honom.
Här har vi Hoobiecat, även kallad Hobbe. Jag red honom från att han var fem tills han såldes till Sollentuna Ridklubb. Han var så fin lilla killen och så himla personlig. Han kom alltid i full fart när man ropade på honom, blev galen om man inte stannade och klappade honom, hoppade över staketet i hagen om han inte fick följa med och var bara så snäll och fin. Älskade hästen, vi hann med en hel del ändå!
Sunshine är ingen häst jag brukar rida eller ridit mycket tidigare, men hon är så tuff så hon får vara med på en bild här iallafall!
Kommentarer
Trackback