Jag heter Amanda Pellnäs och är född 94, 18 år gammal. Jag började rida då jag var 8 år gammal på en liten ridskola och har nu ridit i 10 år. Mitt dressyrintresse startade redan på ridskolan men blev seriöst då jag fick min första foderponny Orcus. 

 

Ett år efter Orcus hade åkt tillbaka uppfylldes min största dröm, något jag tjatat, gråtit och drömt om sedan jag började rida. Jag fick min första egna häst. Yngve.

 

Yngve är en liten valack på 154 cm, korsning mellan arab och halvblod. Då vi köpte Yngve hade han gått på lösdrift och hoppats lite men det hade inte riktigt fungerat. Han har tidigare aldrig tävlat dressyr. Men jag föll för honom på en gång och jag kände på mig att det skulle bli något bra av det här. Dessutom var han helt otroligt söt. 

 

I början hade vi en hel del problem och en av de problemen var galoppen. Han hade han väldigt svårt att ens galoppera på en rak sträcka men galoppen har bara blivit bättre och bättre med tiden. 

 

Dressyttävlingarna har varit mycket upp och ner eftersom det varit hans första termin ute på dressyrbanorna men hans inställning är väldigt bra. Med lite mer muskler så är han i topp. Och så fort vi inte klantar till oss så tar vi placeringar. 

 

Vårt stora mål tillsammans är att komma till MSV men det är inget vi har bråttom med utan vi kommer att ta det då vi är redo. 

 

Har fått fina lovord från tränare och även dressyrdommare som sagt att då bitarna faller på plats kommer vi kunna klättra så är väldigt positiv inför framtiden!

 

Annars är Yngve en väldigt glad kille med mycket personlighet som älskar att gosa och visa upp sig men hatar att bli smutsig och bli lämnad ensam!